rasla - Mariterm

MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
5.9.2 Placering i sidled
Oftast finns det endast fästen placerade längst utmed långsidorna i lastbäraren, vilket innebär att
det inte går att fästa någon surrning mitt på flaket.
Om långgods som skall loopsurras skall lastas tillsammans med pall och kartonggods, uppstår
problem vid säkring av långgodset enligt nedanstående figur.
I detta utrymme går det inte att lägga
något gods pga de surrningar man satt
för att säkra långgodset.
Med möjlighet att applicera surrningar även i flakets mitt, skulle surrningen av långgodset inte
inverka på pallgodset på fordonets andra sida.
I detta utrymme går det att lasta gods
tack vare att surrningarna har satts mitt i
flaket istället för på motstående
långsida.
Om fordonet är utrustat med hål för mittstöttor kan dessa användas även för surrningsfästen.
5.9.3 Styrka och märkning
För tungt stål- och projektgods krävs i vissa fall kraftig kätting för att kunna göra en riktig
lastsäkring. Kravet på ”normala” fästen är att de skall ha en brottstyrka på minst 20 kN (2 ton).
Problem uppstår då surrningspunkterna i flaket är för klena i förhållande till den använda
surrningsutrustningen.
Eftersom många fordon är försedda med kraftigare fästen än 20 kN (2 ton) är det lämpligt att förse
surrningsfästen med en varaktig märkning som anger styrkan.
En idé för att underlätta korrekt lastsäkring är att lastbäraren förses med en skylt där all relevant
information för lastsäkring är angiven, t.ex. styrka i olika surrningsfästen liksom styrkan i påbyggnadens
sidor.
5.9.4 Exempel på surrningsfästen
Brottstyrkan för typiska surrningsfästen som används på fordon varierar vanligtvis från 20 kN till
80 kN (2 ton - 8 ton). Nedanstående priser är oförhandlade cirkapriser till slutkund. Monteringspriserna
är starkt beroende av infästningspunkternas hållfasthet.
När man ser till den totala kostnaden för att utrusta en lastbärare med surrningsfästen så blir
skillnaden ofta försumbar mellan att välja ett svagare fäste jämfört med ett starkare fäste
88