rasla - Mariterm

More documents

Recommendations

Info

MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA Surrningarna skall bestå av spännband eller kätting • Problem som uppstår vid lastsäkring - Används vanlig surrningsutrustning kan endast låga vikter säkras. Vid surrning med 4-tons band (40 kN) enligt det högra alternativet kan behållaren väga maximal 2 ton. Används kätting med brottstyrka 100 kN (10 ton) till de bakre surrningarna kan behållaren väga maximalt 6 ton. Motsvarande för det vänstra alternativet är 1 respektive 6 ton. Skall två behållare transporteras blir den främre inte förstängd i sidled av vikarmarna. I sådana fall krävs minst fyra kättingar med brottstyrka 100 kN (10 ton) för att säkra den främre behållaren om den väger maximalt 7 ton. • Identifiering av funktionskrav för lastsäkringsutrustning - Möjlighet att förstänga liftdumperbehållare framåt och i sidled. 4.10 Pappersmassa • Lastsäkringsinstruktioner enligt TSVFS 1978:10 och VVFS 1998:95. TSVFS 1978:10. Här finns inga speciella instruktioner för balar med pappersmassa. Balarna skall enligt de generella reglerna vara förstängda och om de inte är förstängda upp till tyngdpunkten skall de även vara surrade. VVFS 1998:95. Här finns inga speciella instruktioner för balar med pappersmassa men man kan använda avsnitt 5.1.5. Här står att lasten skall surras med överfallssurrningar samt vara förstängd framåt och bakåt mot lastbäraren eller med grimma. 46
MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA • Exempel på typisk lastning av balar med pappersmassa Pappersmassa transporteras mestadels i formstabila kubiska buntar. Buntarna är inte så breda att de fyller ut hela utrymmet mellan sidolämmarna, utan det uppstår ett glapp på cirka en halv meter mellan bal och sidoläm. Normalt säkras balarna endast med en överfallssurrning per sektion. Är friktionskoefficienten okänd får man anta att den är 0,2. Med denna friktion är en överfallssurrning per sektion inte tillräcklig för dessa tunga enheter. Exemplet nedan visar hur balar med pappersmassa (cellulosaenheter) lastas och säkras på ett växelflak. Enheterna kan inte lastas tätt mot framstam eftersom framaxeltrycket då blir för hög, varför en luftkudde används som utfyllnad mot framstammen. Friktionskoefficienten mellan balarna och flaket är i det här fallet 0,45. • Problem som uppstår vid lastsäkring - Vid lastning av pappersmassa fås ofta mellanrum mot framstammen pga. att godset är så pass tungt att det inte kan lastas tätt mot framstammen (framaxeltrycket kommer då att bli för högt). Detta innebär att fyllning erfordras mellan gods och framstam. - Antalet sektioner överstiger antalet surrningsfästen på lastbäraren. Samtidigt blir en del fästen svåra att använda då de sitter fel i förhållande till lastsektionerna. - Utan uppmätning av friktionskoefficienten får man anta att denna har värdet 0,2. Detta medför att det kan behövas många överfallssurrningar för att förhindra glidning i sidled. • Identifiering av funktionskrav för lastsäkringsutrustning - Flexibel, kraftig förstängning framåt på valfri plats i främre delen av fordonet. 47
Page 1 and 2:
Utrustning för rationell säkring
Page 3 and 4:
2001-07-12 UTRUSTNING FÖR RATIONEL
Page 5 and 6:
MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
Page 7 and 8:
Page 9 and 10: MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
Page 59: MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161:
show all

rasla - Mariterm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?