rasla - Mariterm

More documents

Recommendations

Info

MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA 5.1.6 Luckor i flaket En möjlighet för att kunna åstadkomma förstängning i längdled oberoende av godset placering skulle vara en anordning av luckor i flaket som kan fällas upp. De hålls på plats i uppfällt läge av snedstag som följer med luckorna när dessa fälls upp. Fördelen med detta arrangemang är att när luckorna inte behövs så fälls de ner i flaket, och tar således inte något lastutrymme till förfogande. Luckorna skulle kunna placeras med början ca 1 m bakom framstammen och återkomma i ett par rader. Detta för att få det så flexibelt som möjligt. Exempel på hur det skulle kunna se ut visas i figuren nedan. 5.2 Förstängning i sidled mot kapellsida Kapellsidan består av sidolämmar och kapellställning. Kapellställningen består av stolpar, brädor och tak. Stolparna görs av stål eller aluminium medan brädorna normalt är av trä eller aluminium. 5.2.1 Sidolämmar Sidolämmarnas höjd varierar mellan 0,6 och 1,2 m men är normalt mellan 0,6 och 0,8 m. Materialet är trä eller aluminium. Lämmarna fästes i flak och stolpar. Enligt de svenska föreskrifterna TSVFS 1978:9 skall lämmarna vara konstruerade för att tåla en jämnt utbredd belastning som motsvarar 0,3 ggr lastvikten på 0,1 meters höjd över flaket. Detta innebär i princip att en läm enligt dessa föreskrifter endast är för bottenförstängning och inte kan användas för att motverka tippning. Lämmar byggda enligt standarden prEN 12642 skall tåla motsvarande belastning jämnt utbredd över hela lämmens höjd. Det är uppenbart att en sådan läm på ett helt annat sätt kan användas för lastsäkring. prEN 12642 som gäller för fordon har motsvarande krav som SS-EN 283 har för växelflak. 68
MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA P 1 = 6% av maxlasten 0,1 m P = 30% av maxlasten P 2 = 24% av maxlasten Enligt TSV, Regler om fordon Enligt prEN 12642 Ibland har kapellsidan inga fasta lämmar utan istället spår längst ner i stolparna för att där kunna sätta i ett antal kapellbrädor (av lättmetall) som då bildar en läm. Brädorna är ofta spåntade så att de griper tag i varandra. Däremot är de sällan gjorda så att den understa griper tag i kantlinan på fordonet. Det innebär att styrkan och den utböjningsförhindrande förmågan inte ökar jämfört med ospåntade brädor (vid jämnt utbredd belastning). Nedanstående bilder visar ett fordon som har ett spår i kantlinan för den understa brädan. Som identifierats i kapitel 4 kräver vissa typer av gods att surrningarna kan placeras på insidan av lämmarna, medan andra typer kräver utvändig placering. En utformning av lämmarna som möjliggör att surrningsband kan dras in mellan flak och läm (det högra alternativet nedan) är därför att föredra ur säkringssynpunkt. Denna utformning kan dock innebära risk för inträngande av fukt. 69
Page 1 and 2:
Utrustning för rationell säkring
Page 3 and 4:
2001-07-12 UTRUSTNING FÖR RATIONEL
Page 5 and 6:
MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32: MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
Page 81: MariTerm -TISAB AB 2001-07-12 RASLA
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161:
show all

rasla - Mariterm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?