Fiabe bergamasche - Vittorio Volpi
Fiabe bergamasche - Vittorio Volpi
Fiabe bergamasche - Vittorio Volpi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
e i ved che 'l se alsa sö ü gran predù, e de sto predù al vé sö un om<br />
grand grand che l'era ü mago. [Sto mago] al va là apröf a sto palàs<br />
e quando 'l gh'è stač apröf, ol palàs l'è 'ndàč töt föc e fiame. I sčeč ( 81<br />
)<br />
Ol bö e l'asen. (Narrata da Veronica Brescianini di Covo) ( 82<br />
)<br />
Öna 'olta 'l gh'era ü siòr, che l'era nóma lü e la moér. Lü 'l capìa 'l<br />
linguàs di animai, ma no i pödìa dì a nissü quel che 'l sentìa. Ü dé<br />
'l sent che 'l bö al ghe dis a l'asen: « Me, che 'l me tóca a laura tàt,<br />
mange mal, e té te manget bé e tè fé negóta ». « Se te se' mai cojó »<br />
al ghe respónd l'asen, « fa parì de es malàt, che te laureré miga e te<br />
mangeré bé ». A la matina 'l massér al va 'n de stala per tö sö 'l bö<br />
per inda 'n del càp; ma lü 'l s'è trač malàt. Alura 'l padrù 'l ghe dis<br />
al massér: « Tö sö l'asen e fàl laura; dàga de mangia quel che te dé<br />
al bö e se 'l laura miga, bastùnel ». Stó asen a forsa de bastunade l'à<br />
scömìt laura. A la sira 'l va a ca strac mort e 'l ghe dis al bö: « Te<br />
se' che 'n cö ó döìt laura per té ( 83 ); per strada o 'ncontràt ol veterinare<br />
e l'ó sentìt a diga al padrù che 'l te pöl copà perchè té guaresset<br />
miga. Bisogna che saltet sö söbet a mangià e a fat' ved prosperùs se<br />
nó tó 'ö ch'i te cópe ». Ol padrù, che 'l sentìa sti parole, al s'è metìt<br />
a grignà; nel mentre che 'l grignaa l'è riàt in da stala sò moér. « Per<br />
cóssa grìgnet? » E lü 'l gh'à rispòst: « Negót, negót », ma lé la 'ölia<br />
saìl. « E me », 'l dis, « pòs miga dìtel; ghìe 'oja de grignà, ó grignàt ».<br />
La sò moér la s'è metìda a pians e a cridà: « Voi che te dìghet perchè<br />
t'é grignàt ». Ma lü 'l l'à lassàda pians e l'è 'ndàč zo 'n curt lü e 'l<br />
sò ca. Al gh'era là 'l gal e i galine che i era alégher e 'l ca 'l gh'à déč:<br />
« Sì lé xé alégher e 'l padrù 'l ga tata passiù perchè sò moér la sèguita<br />
a pians ». E 'l gal al gh'à respondìt: « Mé ghe n'ó che tate di galine /<br />
e ghe fó a töte quel che voi mé, e lü 'l padrù che 'l ghe n'à apéna öna<br />
l'à miga de es bu de fa stà doér quela? » Al ca 'l gh'à déč: « Coss'al<br />
de fa? » « Dìga che 'l ciape ü bu bastù e 'l la bastùne, e po' 'l ghe<br />
domande se la gh'è passada; se la gh'è miga passada al turne a bastunala<br />
fina che la passada » (84).<br />
( 81 ) Il testo si interrompe a questo punto. Le restanti undici righe sono bianche.<br />
Sono bianche pure le successive pagg. 78-80.<br />
( 82 ) Il titolo è sul mezzo della riga, la frase in corsivo è stata aggiunta più tardi.<br />
( 83 ) Seguono alcune parole non leggibili.<br />
( 84 ) Le rimanenti diciotto righe della pagina sono bianche.