Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

More documents

Recommendations

Info

Tabell10.1 Korrelationer mellan kreativitetsmått. 1. Kreativ attityd 2. Öppenhet 3. Divergent tänkande 1 4. Divergent tänkande 2 5. Divergent tänkande 3 1. 1.00 0.71** 0.49** 0.34* 0.38** 6. Divergent 0.36* tänkande 4 * p
11. Studie 9 Syfte och uppläggning Fem av testets skalor begreppsvaliderades i denna studie: • Perfektionism • Arbetsintresse • Förändringsvilja • Uthållighet • Balans Liksom i vissa tidigare begreppsvalideringar stötte arbetet med denna studie på problem, beroende på att det var svårt att hitta motsvarande och väl etablerade skalor i den internationella forskningen. De skalor som slutligen valdes för valideringen var följande: • Perfektionism: CMD-skalan. CM står för ”concern over mistakes” och D står för ”doubts about actions”. Detta är en vanlig skala på perfektionism, se [72]. Skalan har 13 uppgifter och hade, efter översättning, en reliabilitet på 0,89. • Arbetsintresse: Farmer och Sundberg’s BPS-skala [311]. BPS står för ”boredom proness scale”. Antalet uppgifter var 28, reliabiliteten 0,85. • Förändringsvilja: Oregs skala för mätning av negativ inställning till förändringar [197; 198]. Den har 15 uppgifter och hade en reliabilitet på 0,85. • Uthållighet: Den s k gritskalan [56]. Den har 12 uppgifter och en hade en reliabilitet på 0,65. Denna skala mäter uthållighet. Den är tämligen ny (publicerad 2007). Duckworth et al. ger en bra översikt av området och pekar på att sådana skalor inte funnits tidigare (vilket förklarar svårigheterna i detta projekt att hitta en bas för att utvärdera begreppsvaliditeten hos skalan på uthållighet). • Balans: Haymans balansskala [89], som har 15 uppgifter och hade en reliabilitet på 0,71. Skalorna fungerade alltså bra psykometriskt sett, med något frågetecken för ”grit”. De kombinerades med Big Five Plus i en utökad Internetplattform. Det är värt att notera att dessa skalor var ganska eller mycket nya. Uthållighet och förändringsvilja är inte aspekter som har lockat många forskare tidigare. Även intresse är en dimension som varit tämligen försummad i psykologisk forskning [248; 265]. Deltagare Antalet deltagare i denna studie var 57, 29 män och 28 kvinnor. Medianåldern var 23 år, variation 18-54. När det gällde utbildning hade 8 enbart grundskola, 35 gymnasium, 10 högskola mindre än 3 år och 8 högskola 3 år eller mera. Resultat Resultat för korrelationer korrigerade för mätfel ges i Tabell 11. 1. 109
Page 1:
Bortom Big Five: Konstruktion och v
Page 4 and 5:
4. Studie 1........................
Page 6 and 7:
Testutlåtande C...................
Page 8 and 9:
• Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12:
1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14:
Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16:
Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17 and 18:
pas på den enskilde individen, ann
Page 19 and 20:
Noggrannhet Höga värden i denna d
Page 21 and 22:
Ett antal förslag har publicerats
Page 23 and 24:
Idén att vi inte har någon person
Page 25 and 26:
Engagemangsteorin är intressant oc
Page 27 and 28:
Femfaktormodellen: allmänt De Raad
Page 29 and 30:
4. Clerical potential. Identifies t
Page 31 and 32:
IPIP Uppgifter från Internetdataba
Page 33 and 34:
Forer gjorde ett experiment som num
Page 35 and 36:
2. Val av testdimensioner Testet so
Page 37 and 38:
Det fanns alltså goda skäl att in
Page 39 and 40:
• Perceiving emotions • Using e
Page 41 and 42:
Vad är rätt svar på sådana test
Page 43 and 44:
”In the workplace, hidden anger i
Page 45 and 46:
som stresstålighet och emotionell
Page 47 and 48:
4. I usually succeed in making a fa
Page 49 and 50:
3. Metodproblem Konstruktion och ut
Page 51 and 52:
Tabell 3.1. Andel av de testade (pr
Page 53 and 54:
Emotionell stabilitet 4,5 6 5,5 5 4
Page 55:
För våra syften är en överdrive
Page 58 and 59: När du besvarat alla frågor och u
Page 60 and 61: i ett flertal av de analyser som ra
Page 62 and 63: Korrelation efter korrektion för s
Page 64 and 65: Tabell 4.5. Förklarad varians utif
Page 66 and 67: Rangskillnad 10 5 0 -5 -10 -15 -20
Page 68 and 69: 4.8 ger korrelationer med enskilda
Page 71 and 72: 5. Studie 2 Syfte och uppläggning
Page 73 and 74: • Social förmåga: 0,565 • Sj
Page 77 and 78: Tabell 6.4. Korrelationer mellan te
Page 79 and 80: Tabell 6.6. Korrelationer mellan de
Page 83 and 84: Jagstyrka vid tillfälle 2 10 8 6 4
Page 85 and 86: Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 87 and 88: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 89 and 90: Samarbetsvilja Arbetsvilja Positiv
Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107: 10. Studie 8 Syfte och uppläggning
Page 111 and 112: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 113 and 114: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 115 and 116: 13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 117 and 118: Användning av ett gränsvärde Vi
Page 119 and 120: Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122: Korrelation index - jasägartendens
Page 123 and 124: Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 125 and 126: Validering Korrelationer mellan sam
Page 127 and 128: Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 129 and 130: Öppenhet Perfektionism Positiv hå
Page 131 and 132: Som framgår av Tabell 13.9 finns d
Page 133 and 134: inte bara stödjer den använda nor
Page 135 and 136: Bedömning av testdatas kvalitet Kv
Page 137 and 138: Tabell 13.15. Fördelningen av stan
Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148: Tabell 16.3 Sammanställning av beg
Page 149 and 150: • Arbetsvilja kunde inte nämnvä
Page 151 and 152: Referenser 1. Ahern, N. R., Kiehl,
Page 153 and 154: 29. Buchanan, T., Johnson, J. A., &
Page 155 and 156: the Intercorrelations and the Incre
Page 157 and 158: 88. Havaleschka, F. (1999). Persona
Page 159 and 160:
116. Isen, A. M. (2003). Positive a
Page 161 and 162:
143. LoBello, S. G. (1998). Review
Page 163 and 164:
173. Meade, A. W. (2004). Psychomet
Page 165 and 166:
201. Paulhus, D. L. (1991). Measure
Page 167 and 168:
229. Saboonchi, F. (2000). Perfecti
Page 169 and 170:
256. Sjöberg, L. (2004). MBTI för
Page 171 and 172:
284. Strelau, J. (1996). The Regula
Page 173 and 174:
313. Wright, P. M., Lichtenfels, P.
Page 175 and 176:
Bilaga 1. Skalornas psykometriska e
Page 177 and 178:
Tabell 5.1. Reliabilitet, studie 2.
Page 179 and 180:
Tabell 6.2. Grundläggande data fö
Page 181 and 182:
Tabell 7.2 Grundläggande data för
Page 183 and 184:
Tabell 8. 6. Skalornas reliabilitet
Page 185 and 186:
Tabell 8. 9. Medelvärden i personl
Page 187 and 188:
Tabell 9.1 Skalornas reliabilitet i
Page 189 and 190:
Bilaga 2. Ipsativa och normativa fo
Page 191 and 192:
Forskningen om skönmålande svar p
Page 193 and 194:
format med ett okorrigerat normativ
Page 195 and 196:
Bilaga 3. Exempel på utlåtanden s
Page 197 and 198:
Arbetsmotivation och attityder Arbe
Page 199 and 200:
Resultat i skala 1-9 Skalan från 1
Page 201 and 202:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
Page 203 and 204:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
Page 205 and 206:
Om testet Big Five Plus: teori, utv
Page 207 and 208:
upp. Hon tar på sig en del svåra
Page 209 and 210:
Kvalitetsbedömning av testningen
Page 211 and 212:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
Page 213 and 214:
positivt ord till övers till andra
Page 215 and 216:
Kvalitetsbedömning av testningen
Page 217:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
show all

Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?