Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

15. Personalekonomisk analys
Hur stort ekonomiskt värde har en testning? Det beror på urvalskvoten, dvs. hur många som
testas för varje ledig befattning, och hur länge en anställd i genomsnitt förväntas stanna på
jobbet (vi antar 5 år) och vilken lön som betalas för jobbet (vi antar 30 000/månad). Det senare
är viktigt därför att det är ett indirekt mått på nyttan den anställde gör för företaget.
En annan viktig faktor är hur mycket en anställd bidrar med till företagets ekonomiska resultat.
Det har på rimliga grunder antagits att 40 % av genomsnittslönen ger ett mått på spridningen
i den nytta de anställda i en viss befattning gör [237]. Det är spridningen vi vill kunna
uppskatta för att beräkna vad en testning är värd för företaget.
En tredje faktor är givetvis validiteten, dvs. sambandet mellan testresultat och arbetsresultat.
Den forskning som redovisats här tyder på en hög validitet för Big 5 Plus, betydligt högre
än för test som bara mäter de traditionella FFM-dimensionerna. Sambandet mellan testet och
de arbetsrelaterade dimensionerna tar vi som mått på validiteten. (Detta är inte med säkerhet
ett mått på sambandet med arbetsresultat eller prestation).
Vad betyder nu detta ekonomiskt? Några exempel:
• I en urvalssituation där vi har 20 sökande till ett jobb (urvalskvot 1/20 eller 5 %) med
månadslön på 30 000 och räknar med att den anställde stannar 5 år på jobbet blir
vinsten ca 400 000 kr enligt personalekonomisk forskning om vi använder Big 5
Plus i stället för ett vanligt Big 5-test.
• Jämfört med att inte använda test alls blir vinsten med Big 5 Plus ca 1 200 000 kr
under i övrigt samma antaganden
• Även med en betydligt högre urvalskvot, 25 %, kvarstår ca 60 % av den ekonomiska
vinsten
• För varje testad person kan man räkna med en ekonomisk vinst för företaget på ca
60 000 (20 sökande) – 180 000 (4 sökande). Härifrån dras kostnaden för testning.
• Ovanstående bygger på att spridningen mellan de anställda när det gäller bidrag till företagets
resultat kan uppskattas som 40 % av genomsnittslönen inkl sociala avgifter
(40%-regeln). Vid högre lön än 30 000 blir vinsten av testning i motsvarande mån
större.
Med andra ord gör företaget en nettovinst vid användning av test, om kostnaden per testning
är mindre än 60 000 kr per testad person. Störst är vinsten per testning om man testar ganska
få sökande, men den totala vinsten av ett testprogram blir större vid flera testade. I exempel
ovan tjänar företaget 1 050 000 vid testning av 20 sökande mot 680 000 vid testning av 4 sökande,
under antagande av en kostnad om 7500/testning. Vid lägre kostnad för testning blir
vinsten givetvis ännu större.
141