Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

Det fanns alltså goda skäl att inkludera denna dimension. I vår egen forskning hade vi tidigare
fått stöd för den [275]. Hogans ”Development survey” [106] är ett försök att mäta ett antal
olika aspekter på personlighetens ”dark side”. De är emellertid starkt korrelerade och tycks
huvudsakligen mäta grundattityden, eller bristen på positiv affekt. Det är troligt att de alla är
kraftigt påverkade av skönmålning.
Självförtroende är ännu en viktig aspekt, som varit föremål för mycket omfattande forskning
[90] och har nära anknytning till Banduras [12; 13] teori om den upplevda egna förmågan
(self-efficacy). I arbetslivet är det en viktig variabel [124]. I förhållande till arbetsprestation
har det ett samband nära 0,40 enligt meta-analyser [33; 279]. Det finns en skillnad mellan
självuppskattning och självförtroende, men de två är nära relaterade [280]. I denna rapport
kommer jag inte att göra den distinktionen.
Uthållighet är ytterligare en viktig dimension som är relaterad till självförtroende [26] och till
emotionell intelligens. Dimensionen har stor betydelse i arbetslivet inte minst för säljare [27],
som ofta misslyckas, det ligger ju i försäljningsarbetets natur. (Men inte bara säljare misslyckas,
det gäller de flesta jobb). Misslyckande är oftast en destruktiv upplevelse som leder
till fortsatta misslyckanden [277] och att man inte försöker på nytt. I en opublicerad studie
fann jag att ytterst få personer försöker sig på att göra mycket svåra saker. ”Inlärd hjälplöshet”
kan bli resultatet av en serie misslyckanden. De som lyckas i arbetslivet gör det delvis för att
de inte ger upp och resignerar inför svåra uppgifter. Det är bara framgång med något riktigt
svårt som leder till stora belöningar. (Men undantag finns…). Uthållighet är en dimension
som försummats i forskningen, men nu börjar intresset vakna [56]. Mera härom i ett senare
avsnitt av rapporten (Kapitel 11).
Emotionell intelligens (EI)
Begreppet har varit mycket omtalat och tillämpat sedan mitten av 1990-talet [81]. Praktiker
har varit mera intresserade än akademiska forskare, och bland de senare hävdas det ibland att
det var en ren modefluga. Figur 2.1 visar utvecklingen av omfattningen av forskning på området
– det verkar knappast vara en fråga om en modefluga.
37