Tabell 13.1 Reliabilitetsvärden, medelvärden och spridningar, samt andel variansen som förklaras av skönmålning Skala Antal uppgifter Antal ej vända/ antal vända Reliabilitet(homogenitet) 118 Genomsnittligkorrelationmellanuppgifterna som ingår i skalan Medelvärde Standardavvikelse Andel av variansen som förklaras av skönmålning Utåtvändhet 10 5/5 0,86 0,49 3,63 0,78 0,139 Vänlighet 11 6/5 0,67 0,21 3,74 0,60 0,258 Emotionell stabilitet 8 4/4 0,75 0,34 3,54 0,75 0,276 Öppenhet 9 6/4 0,67 0,19 3,53 0,61 0,104 Noggrannhet 14 8/6 0,75 0,20 3,68 0,64 0,098 Uthållighet 8 4/4 0,78 0,23 3,80 0,65 0,112 Samarbetsvilja 11 11/0 0,79 0,18 3,91 0,71 0,243 Positiv grundhållning 10 5/5 0,84 0,28 3,93 0,69 0,338 Självförtroende 9 4/5 0,75 0,29 3,96 0,59 0,273 Social förmåga 8 3/5 0,78 0,23 3,99 0,61 0,153 Emotionell intelligens, självrapport Emotionell intelligens, 15 9/7 0,75 0,15 3,83 0,60 0,207 emotionsbedömningar 32 - 0,75 0,45 5,10 1,56 0,000 Kreativitet 8 7/1 0,75 0,33 3,92 0,59 0,023 Perfektionism 10 10/0 0,77 0,26 3,65 0,62 0,042 Arbetstillfredsställelse 3 0,92 3,94 1,01 0,101 Arbetsvilja 7 4/3 0,85 0,44 3,60 0,84 0,136 Resultatorientering 13 7/6 0,70 0,11 3,91 0,49 0,058 Förändringsvilja 8 4/4 0,70 0,09 4,22 0,51 0,071 Arbetsintresse 6 6/0 0,78 0,42 3,45 0,80 0,106 Balans arbete – övrigt liv 9 9/0 0,90 0,53 3,87 0,87 0,098 Skönmålning 1 (kovert) 12 6/6 0,69 0,11 3,82 0,61 - Skönmålning 2 (overt) 9 6/3 0,71 0,25 3,49 0,71 - Jagstyrka, okorrigerade data 11 - 0,90 0,44 3,80 0,45 0,300 Jagstyrka, korrigerade 11 data - 0,68 0,16 0,00 0,54 -
Korrelation med skönmålning efter uteslutande av starkt skönmålande personer 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Korrelation med skönmålning, hela datamängden 119 y = x y = 0,94x - 0,05 Figur 13.1. Korrelation mellan testvariabler och skönmålning för hela datamängden och efter uteslutande av de 25 % som hade starkast tendens till skönmålning. Ja-sägartendensen En ofta diskuterad, möjlig felkälla vid användning av självrapporttest är jasägartendensen. I ett klasiskt arbete visade Couch och Keniston att det fanns en sådan tendens och de konstruerade en skala för att göra en indirekt mätning av den [45]. Forskningen som sedan följt är inte speciellt omfattande, och svaga eller icke-existerande effekter har rapporterats; se t ex [219]. Andra har uppfattningen att felkällan är vanlig och stark [137], åtminstone när det gäller attitydmätning. Det är ett vanligt råd att skalor skall vara balanserade mellan positivt och negativt formulerade uppgifter, och det antas – kanske som en självklarhet – att detta eliminerar risken för inverkan av en jasägartendens. Om en generell jasägartendens finns skall uppgifter tendera att vara positivt korrelerade oavsett innehåll och oavsett om de är positivt eller negativt formulerade. En uppgiftsanalys på samtliga 201 självrapportuppgifter i testet gav en alfa-koefficient på 0,83, vilket är ett stöd för att jasägartendensen existerar – men är den stark? Den genomsnittliga interkorrelationen var endast 0,02. Att alfa-koefficienten trots detta är så hög beror givetvis på att den bygger på så många som 201 testuppgifter. För att studera om balansen mellan positiva och negativa uppgifter hade någon betydelse för en eventuell effekt av jasägartendens gjordes följande analyser. Den generella jasägartendensen uppskattades som genomsnittet av samtliga 201 testsvar. Den korrigerades sedan för varje index genom att minska med svaren på detta index. Syftet var att undvika samband som skulle uppkomma till följda av att samma data ingick i indexet och måttet på jasägartendens. Se Tabell 13.2 för sambanden mellan testvariablerna och jasägartendens. Tabellen ger också data på
- Page 1:
Bortom Big Five: Konstruktion och v
- Page 4 and 5:
4. Studie 1........................
- Page 6 and 7:
Testutlåtande C...................
- Page 8 and 9:
• Professor Robert McCrae, Nation
- Page 11 and 12:
1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
- Page 13 and 14:
Betyder personligheten något som p
- Page 15 and 16:
Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
- Page 17 and 18:
pas på den enskilde individen, ann
- Page 19 and 20:
Noggrannhet Höga värden i denna d
- Page 21 and 22:
Ett antal förslag har publicerats
- Page 23 and 24:
Idén att vi inte har någon person
- Page 25 and 26:
Engagemangsteorin är intressant oc
- Page 27 and 28:
Femfaktormodellen: allmänt De Raad
- Page 29 and 30:
4. Clerical potential. Identifies t
- Page 31 and 32:
IPIP Uppgifter från Internetdataba
- Page 33 and 34:
Forer gjorde ett experiment som num
- Page 35 and 36:
2. Val av testdimensioner Testet so
- Page 37 and 38:
Det fanns alltså goda skäl att in
- Page 39 and 40:
• Perceiving emotions • Using e
- Page 41 and 42:
Vad är rätt svar på sådana test
- Page 43 and 44:
”In the workplace, hidden anger i
- Page 45 and 46:
som stresstålighet och emotionell
- Page 47 and 48:
4. I usually succeed in making a fa
- Page 49 and 50:
3. Metodproblem Konstruktion och ut
- Page 51 and 52:
Tabell 3.1. Andel av de testade (pr
- Page 53 and 54:
Emotionell stabilitet 4,5 6 5,5 5 4
- Page 55:
För våra syften är en överdrive
- Page 58 and 59:
När du besvarat alla frågor och u
- Page 60 and 61:
i ett flertal av de analyser som ra
- Page 62 and 63:
Korrelation efter korrektion för s
- Page 64 and 65:
Tabell 4.5. Förklarad varians utif
- Page 66 and 67:
Rangskillnad 10 5 0 -5 -10 -15 -20
- Page 68 and 69: 4.8 ger korrelationer med enskilda
- Page 71 and 72: 5. Studie 2 Syfte och uppläggning
- Page 73 and 74: • Social förmåga: 0,565 • Sj
- Page 75 and 76: 6. Studie 3 Syfte och uppläggning
- Page 77 and 78: Tabell 6.4. Korrelationer mellan te
- Page 79 and 80: Tabell 6.6. Korrelationer mellan de
- Page 81 and 82: 7. Studie 4 Syfte och uppläggning
- Page 83 and 84: Jagstyrka vid tillfälle 2 10 8 6 4
- Page 85 and 86: Begreppsvalidering Sambanden mellan
- Page 87 and 88: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
- Page 89 and 90: Samarbetsvilja Arbetsvilja Positiv
- Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
- Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
- Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
- Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
- Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
- Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
- Page 103 and 104: 9. Studie 7 Syfte och uppläggning
- Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
- Page 107 and 108: 10. Studie 8 Syfte och uppläggning
- Page 109 and 110: 11. Studie 9 Syfte och uppläggning
- Page 111 and 112: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
- Page 113 and 114: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
- Page 115 and 116: 13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
- Page 117: Användning av ett gränsvärde Vi
- Page 121 and 122: Korrelation index - jasägartendens
- Page 123 and 124: Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
- Page 125 and 126: Validering Korrelationer mellan sam
- Page 127 and 128: Tabell 13.7. Relativa vikter för t
- Page 129 and 130: Öppenhet Perfektionism Positiv hå
- Page 131 and 132: Som framgår av Tabell 13.9 finns d
- Page 133 and 134: inte bara stödjer den använda nor
- Page 135 and 136: Bedömning av testdatas kvalitet Kv
- Page 137 and 138: Tabell 13.15. Fördelningen av stan
- Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
- Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
- Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
- Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
- Page 147 and 148: Tabell 16.3 Sammanställning av beg
- Page 149 and 150: • Arbetsvilja kunde inte nämnvä
- Page 151 and 152: Referenser 1. Ahern, N. R., Kiehl,
- Page 153 and 154: 29. Buchanan, T., Johnson, J. A., &
- Page 155 and 156: the Intercorrelations and the Incre
- Page 157 and 158: 88. Havaleschka, F. (1999). Persona
- Page 159 and 160: 116. Isen, A. M. (2003). Positive a
- Page 161 and 162: 143. LoBello, S. G. (1998). Review
- Page 163 and 164: 173. Meade, A. W. (2004). Psychomet
- Page 165 and 166: 201. Paulhus, D. L. (1991). Measure
- Page 167 and 168: 229. Saboonchi, F. (2000). Perfecti
- Page 169 and 170:
256. Sjöberg, L. (2004). MBTI för
- Page 171 and 172:
284. Strelau, J. (1996). The Regula
- Page 173 and 174:
313. Wright, P. M., Lichtenfels, P.
- Page 175 and 176:
Bilaga 1. Skalornas psykometriska e
- Page 177 and 178:
Tabell 5.1. Reliabilitet, studie 2.
- Page 179 and 180:
Tabell 6.2. Grundläggande data fö
- Page 181 and 182:
Tabell 7.2 Grundläggande data för
- Page 183 and 184:
Tabell 8. 6. Skalornas reliabilitet
- Page 185 and 186:
Tabell 8. 9. Medelvärden i personl
- Page 187 and 188:
Tabell 9.1 Skalornas reliabilitet i
- Page 189 and 190:
Bilaga 2. Ipsativa och normativa fo
- Page 191 and 192:
Forskningen om skönmålande svar p
- Page 193 and 194:
format med ett okorrigerat normativ
- Page 195 and 196:
Bilaga 3. Exempel på utlåtanden s
- Page 197 and 198:
Arbetsmotivation och attityder Arbe
- Page 199 and 200:
Resultat i skala 1-9 Skalan från 1
- Page 201 and 202:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
- Page 203 and 204:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
- Page 205 and 206:
Om testet Big Five Plus: teori, utv
- Page 207 and 208:
upp. Hon tar på sig en del svåra
- Page 209 and 210:
Kvalitetsbedömning av testningen
- Page 211 and 212:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
- Page 213 and 214:
positivt ord till övers till andra
- Page 215 and 216:
Kvalitetsbedömning av testningen
- Page 217:
Arbetsmotivation och arbetsattityde