01.08.2013 Views

Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Korrelation med skönmålning<br />

efter uteslutande av starkt skönmålande personer<br />

0,5<br />

0,4<br />

0,3<br />

0,2<br />

0,1<br />

0,0<br />

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5<br />

Korrelation med skönmålning, hela datamängden<br />

119<br />

y = x<br />

y = 0,94x - 0,05<br />

Figur 13.1. Korrelation mellan testvariabler och skönmålning för hela datamängden och efter uteslutande<br />

av de 25 % som hade starkast tendens till skönmålning.<br />

Ja-sägartendensen<br />

En ofta diskuterad, möjlig felkälla vid användning av självrapporttest är jasägartendensen. I<br />

ett klasiskt arbete visade Couch och Keniston att det fanns en sådan tendens och de konstruerade<br />

en skala för att göra en indirekt mätning av den [45]. Forskningen som sedan följt är inte<br />

speciellt omfattande, och svaga eller icke-existerande effekter har rapporterats; se t ex [219].<br />

Andra har uppfattningen att felkällan är vanlig och stark [137], åtminstone när det gäller attitydmätning.<br />

Det är ett vanligt råd att skalor skall vara balanserade mellan positivt och negativt<br />

formulerade uppgifter, och det antas – kanske som en självklarhet – att detta eliminerar risken<br />

för inverkan av en jasägartendens.<br />

Om en generell jasägartendens finns skall uppgifter tendera att vara positivt korrelerade oavsett<br />

innehåll och oavsett om de är positivt eller negativt formulerade. En uppgiftsanalys på<br />

samtliga 201 självrapportuppgifter i testet gav en alfa-koefficient på 0,83, vilket är ett stöd för<br />

att jasägartendensen existerar – men är den stark? Den genomsnittliga interkorrelationen var<br />

endast 0,02. Att alfa-koefficienten trots detta är så hög beror givetvis på att den bygger på så<br />

många som 201 testuppgifter.<br />

För att studera om balansen mellan positiva och negativa uppgifter hade någon betydelse för<br />

en eventuell effekt av jasägartendens gjordes följande analyser. Den generella jasägartendensen<br />

uppskattades som genomsnittet av samtliga 201 testsvar. Den korrigerades sedan för varje<br />

index genom att minska med svaren på detta index. Syftet var att undvika samband som skulle<br />

uppkomma till följda av att samma data ingick i indexet och måttet på jasägartendens. Se Tabell<br />

13.2 för sambanden mellan testvariablerna och jasägartendens. Tabellen ger också data på

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!