Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm
Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm
Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8. Studie 5 och 6<br />
Syfte och uppläggning<br />
Dessa studier gjordes för att utöka underlaget för begreppsvalidering av testet. Det gällde<br />
främst mätningen av arbetsmotivation och arbetsrelaterade attityder (resultatorientering, inställning<br />
till organisatoriska förändringar och arbetsvilja), men också personlighetsdimensionerna<br />
social förmåga, positiv grundhållning, emotionell intelligens och passiv aggression. Den<br />
sistnämnda dimensionen ägnas speciellt uppmärksamhet.<br />
De kriteriedimensioner som togs fram ur publicerad forskning i valideringssyfte för dessa<br />
studier var:<br />
• Resultatorientering valideras mot ett mått på prestationsmotivation [209; 210]. Rays<br />
mått på prestationsmotivation är inriktat på prestation i jobbet och passar därför bra för<br />
mina syften. Den version som används här omfattar 20 testuppgifter och är den senaste<br />
som Ray tagit fram i sitt omfattande arbete med frågan. Ray har gjort en stor genomgång<br />
av olika mått på denna variabel och hans mått bygger på omfattande erfarenheter<br />
i forskningen om prestationsmotivation.<br />
• Förändringsvilja valideras mot ett mått på inställningen till förändringar av arbetsorganisationen<br />
[95] 42 .<br />
• Social förmåga och emotionell intelligens valideras mot UCLA:s ensamhetsskala<br />
[227]<br />
• Positiv grundattityd valideras mot intensitet i emotionella upplevelser inom arbetet,<br />
bygger på affektskalor av Tsai, Knutson och Fung [295]<br />
• Arbetsvilja valideras mot arbetstillfredsställelse enligt Arbetslivsinstitutets (ALI) standardmätning<br />
av denna dimension.<br />
Mätning av prestationsmotivation har en lång och snårig historia. Både projektiva test och<br />
självrapportskalor har prövats under många år. Rays skala är väl förankrad i forskningen på<br />
området. Inställningen till förändringar inom en organisation är en ofta diskuterad variabel<br />
som anses vara mycket viktig inom arbetslivet. Trots det var det svårt att hitta publicerade och<br />
utprovade mätinstrument som kunde användas för att begreppsvalidera testets mått på förändringsvilja.<br />
Här använder jag mig av ganska nyligen publicerad metodik [95]. Higgins skalor<br />
[97] har fått en viss uppmärksamhet inom teoretiskt orienterad socialpsykologisk forskning<br />
och togs därför också med, trots att de vid en preliminär granskning inte gjorde ett särskilt<br />
trovärdigt intryck 43 .<br />
Balans i livet mellan familj och arbete mättes med en skala som jag tidigare utvecklat [267].<br />
Den kan användas både för att ge ett globalt mått på balans, dels för att mäta balans i meningen<br />
att arbetet inte stör familjelivet och tvärtom. UCLA:s ensamhetsskala har jag tidigare använt<br />
i studier av emotionell intelligens [61]. Tsai, Knutson och Fung har en bred ansats till att<br />
mäta emotionell intensitet som här modifierats för att gälla arbetslivet. Andra tänkbara ansat-<br />
42<br />
Senare har jag fått tillgång till Oregs skala för att mäta motstånd mot förändringar [198]; den kommer att användas<br />
i en senare studie i denna rapport.<br />
43<br />
Många frågor om barndomsupplevelser ger skalorna en ganska ”distal” karaktär; erfarenheten visar att sådana<br />
skalor sällan är lyckade. Det är lite förvånande att dessa skalor väckt intresse i socialpsykologisk forskning.<br />
91