Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

More documents

Recommendations

Info

Utåtvändhet/inåtvändhet: • I am the life of the party. • I don't mind being the center of attention. • I am quiet around strangers. (reversed) • I don't like to draw attention to myself. (reversed) Emotionell stabilitet: • I am easily disturbed. (reversed) • I change my mood a lot. (reversed) • I am relaxed most of the time. • I seldom feel blue. Noggrannhet • I am always prepared. • I pay attention to details. • I leave my belongings around. (reversed) • I shirk my duties. (reversed) Öppenhet: • I am full of ideas. • I am quick to understand things. • I am not interested in abstract ideas. (reversed) • I do not have a good imagination. (reversed) Vänlighet: • I am interested in people. • I take time out for others. • I feel little concern for others. (reversed) • I insult people. (reversed) Kortfattade förklaringar av begreppen ges nedan: Utåtvänd-inåtvänd (extraversion – introversion) Den utåtvände söker sig till andra människor och trivs bäst i sällskap med andra. Ensamhet leder henne till en känsla av att vara uttråkad. Personen är energisk och ofta en god ledare. Den inåtvände föredrar ensamhet och sitt eget inre liv, men är inte nödvändigtvis blyg – det handlar om att hon föredrar ensamhet eller några få goda vänner och kolleger snarare än stora grupper. Jung arbetade med ett begrepp som han kallade utåtvändhet i sin typteori [131], som sedermera har tillämpats i testet MBTI [188; 260]. Detta sammanfaller emellertid inte med utåtvändhet i FFM [170]. Jungs tänkande är svårt att följa och hans framställning oklar. Den ”empiri” han åberopar består av informellt antydda fallstudier. 18
Noggrannhet Höga värden i denna dimension betyder att personen är väl organiserad och disciplinerad, strävar efter att uppnå sina mål på ett kontrollerat sätt. Hon tänker igenom sina beslut noga, tänker innan hon handlar. Hon arbetar hårt och är pålitlig. Emotionell stabilitet Låga värden i denna dimension innebär att personen är nervös, tenderar att känna oro och ångest och andra negativa känslor som ilska och nedstämdhet. Hon har svårt att hantera stress och motgångar, även ganska små sådana, och de kan leda till stark frustration. Hon har svårt att kontrollera sina impulser, och är blyg och osäker i sociala sammanhang. Hon är missnöjd med det mesta, och klagar ofta. Öppenhet Den som har ett högt värde i denna dimension är nyfiken och öppen för nya tankar och idéer. Hon har lätt att bli intresserad av det mesta – både när det gäller konst och litteratur, nya begrepp och nytt tänkande i jobbet. Förändringar stimulerar henne. Hon är okonventionell och kreativ. Hon tycker om variation och är en sensitiv person. Ett lågt värde har en person som är konventionell och traditionell, och föredrar rutiner framför nya sätt att arbeta. En sådan person har få intressen. Vänlighet Ett högt värde i vänlighet finns hos en person som är hjälpsam, positiv till sina medmänniskor, och har en positiv och optimistisk syn på människorna. Hon är empatisk och bryr sig om andra, är inriktad på samarbete. Ett lågt värde i denna dimension har den som är misstänksam och ganska likgiltig för andras väl och ve. Hon tenderar att vara inställd på konkurrens snarare än samarbete. Femfaktormodellens empiriska bas FFM har prövats i stor skala och modellen verifieras i många undersökningar i Nordamerika och Västeuropa [233; 236], efter det att grundläggande forskning publicerats med början i 60talet [191]. Det är mera tveksamt om den fungerar riktigt lika bra i andra kulturer. Meta-analyser har visat att prognosvärde i arbetslivet framför allt finns hos dimensionerna noggrannhet och utåtvändhet [57; 128]. I vissa sammanhang spelar öppenhet en viss roll, troligen för att denna dimension är korrelerad med kreativitet [247]. När det gäller arbetsprestationer är emellertid validiteten hos FFM-dimensionerna mycket blygsam. Tett och Christiansen [290] har sammanställt 6 meta-analyser som spänner över 7 typer av mått på arbetsprestationer 8 . För 6 av måtten är den genomsnittliga validiteten bara 0,05. För ledarskap är den 0,16, även det ett lågt värde. FFM har givetvis nagelfarits i kritiska diskussioner, mest känd är den som Block publicerade år 1995 [22]. Block hävdade att det finns åtskilliga dimensioner som är lika viktiga som FFMdimensionerna och att man alltså borde ha en mera komplex modell. Han menade också att formuleringen av och forskningen om FFM varit alltför beroende av faktoranalys som metodik, och den metodiken bygger ju på starka antaganden, bl a om linjära samband. Ett väl for- 8 Se deras Tabell 1, sid. 971. 19
Page 1: Bortom Big Five: Konstruktion och v
Page 4 and 5: 4. Studie 1........................
Page 6 and 7: Testutlåtande C...................
Page 8 and 9: • Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12: 1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14: Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17: pas på den enskilde individen, ann
Page 21 and 22: Ett antal förslag har publicerats
Page 23 and 24: Idén att vi inte har någon person
Page 25 and 26: Engagemangsteorin är intressant oc
Page 27 and 28: Femfaktormodellen: allmänt De Raad
Page 29 and 30: 4. Clerical potential. Identifies t
Page 31 and 32: IPIP Uppgifter från Internetdataba
Page 33 and 34: Forer gjorde ett experiment som num
Page 35 and 36: 2. Val av testdimensioner Testet so
Page 37 and 38: Det fanns alltså goda skäl att in
Page 39 and 40: • Perceiving emotions • Using e
Page 41 and 42: Vad är rätt svar på sådana test
Page 43 and 44: ”In the workplace, hidden anger i
Page 45 and 46: som stresstålighet och emotionell
Page 47 and 48: 4. I usually succeed in making a fa
Page 49 and 50: 3. Metodproblem Konstruktion och ut
Page 51 and 52: Tabell 3.1. Andel av de testade (pr
Page 53 and 54: Emotionell stabilitet 4,5 6 5,5 5 4
Page 55: För våra syften är en överdrive
Page 58 and 59: När du besvarat alla frågor och u
Page 60 and 61: i ett flertal av de analyser som ra
Page 62 and 63: Korrelation efter korrektion för s
Page 64 and 65: Tabell 4.5. Förklarad varians utif
Page 66 and 67: Rangskillnad 10 5 0 -5 -10 -15 -20
Page 68 and 69:
4.8 ger korrelationer med enskilda
Page 71 and 72:
5. Studie 2 Syfte och uppläggning
Page 73 and 74:
• Social förmåga: 0,565 • Sj
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Tabell 6.4. Korrelationer mellan te
Page 79 and 80:
Tabell 6.6. Korrelationer mellan de
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Jagstyrka vid tillfälle 2 10 8 6 4
Page 85 and 86:
Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 87 and 88:
Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 89 and 90:
Samarbetsvilja Arbetsvilja Positiv
Page 91 and 92:
8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94:
Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96:
Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98:
Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100:
Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102:
Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 113 and 114:
Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 115 and 116:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 117 and 118:
Användning av ett gränsvärde Vi
Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122:
Korrelation index - jasägartendens
Page 123 and 124:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 125 and 126:
Validering Korrelationer mellan sam
Page 127 and 128:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 129 and 130:
Öppenhet Perfektionism Positiv hå
Page 131 and 132:
Som framgår av Tabell 13.9 finns d
Page 133 and 134:
inte bara stödjer den använda nor
Page 135 and 136:
Bedömning av testdatas kvalitet Kv
Page 137 and 138:
Tabell 13.15. Fördelningen av stan
Page 139 and 140:
14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142:
15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144:
16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146:
Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148:
Tabell 16.3 Sammanställning av beg
Page 149 and 150:
• Arbetsvilja kunde inte nämnvä
Page 151 and 152:
Referenser 1. Ahern, N. R., Kiehl,
Page 153 and 154:
29. Buchanan, T., Johnson, J. A., &
Page 155 and 156:
the Intercorrelations and the Incre
Page 157 and 158:
88. Havaleschka, F. (1999). Persona
Page 159 and 160:
116. Isen, A. M. (2003). Positive a
Page 161 and 162:
143. LoBello, S. G. (1998). Review
Page 163 and 164:
173. Meade, A. W. (2004). Psychomet
Page 165 and 166:
201. Paulhus, D. L. (1991). Measure
Page 167 and 168:
229. Saboonchi, F. (2000). Perfecti
Page 169 and 170:
256. Sjöberg, L. (2004). MBTI för
Page 171 and 172:
284. Strelau, J. (1996). The Regula
Page 173 and 174:
313. Wright, P. M., Lichtenfels, P.
Page 175 and 176:
Bilaga 1. Skalornas psykometriska e
Page 177 and 178:
Tabell 5.1. Reliabilitet, studie 2.
Page 179 and 180:
Tabell 6.2. Grundläggande data fö
Page 181 and 182:
Tabell 7.2 Grundläggande data för
Page 183 and 184:
Tabell 8. 6. Skalornas reliabilitet
Page 185 and 186:
Tabell 8. 9. Medelvärden i personl
Page 187 and 188:
Tabell 9.1 Skalornas reliabilitet i
Page 189 and 190:
Bilaga 2. Ipsativa och normativa fo
Page 191 and 192:
Forskningen om skönmålande svar p
Page 193 and 194:
format med ett okorrigerat normativ
Page 195 and 196:
Bilaga 3. Exempel på utlåtanden s
Page 197 and 198:
Arbetsmotivation och attityder Arbe
Page 199 and 200:
Resultat i skala 1-9 Skalan från 1
Page 201 and 202:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
Page 203 and 204:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
Page 205 and 206:
Om testet Big Five Plus: teori, utv
Page 207 and 208:
upp. Hon tar på sig en del svåra
Page 209 and 210:
Kvalitetsbedömning av testningen
Page 211 and 212:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
Page 213 and 214:
positivt ord till övers till andra
Page 215 and 216:
Kvalitetsbedömning av testningen
Page 217:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
show all

Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?