Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

Tabell 13.15. Fördelningen av staninepoäng
Testpoäng, stanine Andel i normgruppen som har denna poäng,
procent
1 4
2 7
3 12
4 17
5 20
6 17
7 12
8 7
9 4
Märk att denna fördelning enbart gäller i normgruppen. Om den testade gruppen t ex består av
mycket kreativa personer får troligen dessa alla stanine > 5 i kreativitet.
2. I utlåtandet görs distinktioner mellan dem som har stanine > 4. Tre grupper urskiljs bland
dem: 5-6, 6-7 och 8-9. På så sätt uppnås målet att utlåtandet gör tydliga skillnader i den andel
av de testade i varje skala som ligger på eller över medelvärdet.
3. Det finns inte samma intresse av att göra åtskillnader inom gruppen som har stanine under
medelvärdet. En profil med testpoäng finns också i rapporten. Denna kan användas om den
informationen behövs.
Jämfört med ett manuellt utlåtande har det datorgenererade den fördelen att all information tas
med. Det kan lätt bli en ojämn täckning när testtolkaren ska skriva hela texten. Hans eller
hennes speciella idéer kan färga av sig på texten. Den s.k. haloeffekten påverkar ofta, dvs. ett
globalt positivt eller negativt intryck av en person, kanske efter en intervju, slätar ut nyanserna
och tillrättalägger utlåtandet. Bilden av en person är sällan helt konsistent om man ser till
testvärdena, och motsägelser är vanliga hos människor. Det är viktigt att utlåtandet återger
också denna grundläggande aspekt på människors fungerande. Uppgiften att skapa många
utlåtanden är tröttande och risken för förenklade och stereotypa formuleringar är uppenbar.
I Bilaga 3 ges tre exempel på datorskapade utlåtanden på grundval av Big Five Plus.
Varför så mycket bättre än traditionella test?
Det finns tre skäl till att Big Five Plus är dramatiskt bättre än ett vanligt personlighetstest.
1. Den traditionella FFM-modellen är kognitivt orienterad och den testade rapporterar
om sig själv i ett utifrånperspektiv. Big Five Plus lägger till viktiga dimensioner som
mäter emotioner och gör det från ett inifrånperspektiv. ”En sådan person är jag” är den
traditionella ansatsen. ”Så här känner jag mig” är Big Five Plus. Det handlar om struktur
kontra dynamik, om man så vill. Omfattande forskning har visat hur viktigt det dynamiska
och emotionella perspektivet är, inte minst i arbetslivet. FFM tenderar att
fastna i de semantiska nyanserna i det språk vi använder för att beskriva oss själva och
andra. Det har ett visst intresse, men räcker inte särskilt långt, som resultaten i denna
137