Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

More documents

Recommendations

Info

Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4 6 8 Jagstyrka Figur 2.6. Framgång som chef i relation till jagstyrka. 48 r = 0.68 Prognosförmågan hos jagstyrka var som synes mycket god, korrelationen var 0,68. Eftersom kriteriet var helt oberoende av testningarna kan detta höga värde inte förklaras som resultat av felfaktorer som kan ha påverkat testningarna, t ex skönmålning. Dessa resultat visar att jagstyrka kan mätas med god reliabilitet och validitet. Egenskaperna hos data stärker kraftigt antagandet att det finns en personlighetens g-faktor. I Big Five Plus finns numera även en kort skala för mätning av jagstyrka som har starkt samband med den mera omfattande mätningen. Den består av 24 testuppgifter och har en korsvaliderad reliabilitet på 0,91. Korrelationen med det mera omfattande måttet på jagstyrka var 0,79. Alla data hade givetvis korrigerats för skönmålning.
3. Metodproblem Konstruktion och utvärdering av ett test kräver ställningstagande till några viktiga metodproblem som diskuteras i detta avsnitt. Taktiksvar och skönmålning Personlighetstest används i stor omfattning vid anställningar i Sverige. Det handlar nästan alltid om självrapporttest där den testade får ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken grad de stämmer in på honom eller henne, eller om de håller med om påståendena. Test av den typen är oftast ganska lätta att genomskåda. Omfattande forskning har visat att många, troligen alla, självrapporttest lider av denna svaghet [74; 112]. Frågan är vad resultaten på ett sådant test egentligen är värda, om svaren på testet är starkt korrelerade med skönmålning, eller kraftigt påverkas av vilken betydelse testningen har för dem som testas. Forskningen visar emellertid – förvånande nog - att testen trots allt har ett visst prognosvärde för många olika typer av befattningar [196]. Det låter ju bra att testens validitet finns kvar trots skönmålade svar, men det finns en hake i resonemanget. Man tar nämligen i praktiken inte alls, eller bara i mycket begränsad omfattning, individuell hänsyn till tendensen att svara taktiskt. På den individuella nivån kan effekterna av skönmålning bli enorma. Det dominerande sättet att hantera detta problem tycks vara att använda ipsativa (jämförande) svarsformat. Dessa leder emellertid till stora och olösta statistiska och psykometriska problem med analys av strukturen i testuppgifterna och bestämning av reliabilitet [173]. Empirisk forskning visar dessutom att de inte effektivt motverkar tendensen till skönmålning [158]. I Bilaga 2 ger jag en mera omfattande diskussion av ipsativa testformat. Forskningen om skönmålande svar har ofta utnyttjat grupper som uppmanats att ge falska positiva svar och dessa har sedan jämförts med andra som tagit samma test under traditionella instruktioner att svara ärligt. Förekomst av falska svar leder till att gruppen av dem som får bäst resultat till stor del består av dem som bluffat [223]. Zickar angrep problemet med hjälp av datorsimulering av skönmålning [316]. Han fann att testens validitet påverkades bara ytterst lite av att en betydande del av de testade bluffade, men att besluten avseende enskilda individer, på grundval av testresultat, i hög grad kunde påverkas. Simulering är intressant som metod men resultaten beror på de matematiska modeller som används. Empiriska data behövs för att belysa frågan, och sådana kommer att presenteras i denna rapport. Två taktikskalor 29 utvecklas och används i denna rapport. Traditionellt mäter man taktisksvar, eller skönmålning, med hjälp av en skala av den typ som Crowne och Marlowe publicerade för ganska länge sedan [47], ofta kallad en skala för mätning av social önskvärdhet (social desirability). Uppgifterna i den skalan bygger på idén att de allra flesta någon gång beter sig på tvären mot gällande normsystem och att den som inte medger detta om sig själv antagligen svarar taktiskt. Ett exempel är: 29 Jag föredrar termen taktikskala framför lögnskala – det handlar ju om att man svarar taktiskt vilket inte behöver beskrivas med den nedsättande termen lögn. En annan vanlig beteckning är social önskvärdhet. 49
Page 1: Bortom Big Five: Konstruktion och v
Page 4 and 5: 4. Studie 1........................
Page 6 and 7: Testutlåtande C...................
Page 8 and 9: • Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12: 1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14: Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17 and 18: pas på den enskilde individen, ann
Page 19 and 20: Noggrannhet Höga värden i denna d
Page 21 and 22: Ett antal förslag har publicerats
Page 23 and 24: Idén att vi inte har någon person
Page 25 and 26: Engagemangsteorin är intressant oc
Page 27 and 28: Femfaktormodellen: allmänt De Raad
Page 29 and 30: 4. Clerical potential. Identifies t
Page 31 and 32: IPIP Uppgifter från Internetdataba
Page 33 and 34: Forer gjorde ett experiment som num
Page 35 and 36: 2. Val av testdimensioner Testet so
Page 37 and 38: Det fanns alltså goda skäl att in
Page 39 and 40: • Perceiving emotions • Using e
Page 41 and 42: Vad är rätt svar på sådana test
Page 43 and 44: ”In the workplace, hidden anger i
Page 45 and 46: som stresstålighet och emotionell
Page 47: 4. I usually succeed in making a fa
Page 51 and 52: Tabell 3.1. Andel av de testade (pr
Page 53 and 54: Emotionell stabilitet 4,5 6 5,5 5 4
Page 55: För våra syften är en överdrive
Page 58 and 59: När du besvarat alla frågor och u
Page 60 and 61: i ett flertal av de analyser som ra
Page 62 and 63: Korrelation efter korrektion för s
Page 64 and 65: Tabell 4.5. Förklarad varians utif
Page 66 and 67: Rangskillnad 10 5 0 -5 -10 -15 -20
Page 68 and 69: 4.8 ger korrelationer med enskilda
Page 71 and 72: 5. Studie 2 Syfte och uppläggning
Page 73 and 74: • Social förmåga: 0,565 • Sj
Page 77 and 78: Tabell 6.4. Korrelationer mellan te
Page 79 and 80: Tabell 6.6. Korrelationer mellan de
Page 83 and 84: Jagstyrka vid tillfälle 2 10 8 6 4
Page 85 and 86: Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 87 and 88: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 89 and 90: Samarbetsvilja Arbetsvilja Positiv
Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100:
Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102:
Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104:
9. Studie 7 Syfte och uppläggning
Page 105 and 106:
Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 113 and 114:
Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 115 and 116:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 117 and 118:
Användning av ett gränsvärde Vi
Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122:
Korrelation index - jasägartendens
Page 123 and 124:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 125 and 126:
Validering Korrelationer mellan sam
Page 127 and 128:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 129 and 130:
Öppenhet Perfektionism Positiv hå
Page 131 and 132:
Som framgår av Tabell 13.9 finns d
Page 133 and 134:
inte bara stödjer den använda nor
Page 135 and 136:
Bedömning av testdatas kvalitet Kv
Page 137 and 138:
Tabell 13.15. Fördelningen av stan
Page 139 and 140:
14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142:
15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144:
16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146:
Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148:
Tabell 16.3 Sammanställning av beg
Page 149 and 150:
• Arbetsvilja kunde inte nämnvä
Page 151 and 152:
Referenser 1. Ahern, N. R., Kiehl,
Page 153 and 154:
29. Buchanan, T., Johnson, J. A., &
Page 155 and 156:
the Intercorrelations and the Incre
Page 157 and 158:
88. Havaleschka, F. (1999). Persona
Page 159 and 160:
116. Isen, A. M. (2003). Positive a
Page 161 and 162:
143. LoBello, S. G. (1998). Review
Page 163 and 164:
173. Meade, A. W. (2004). Psychomet
Page 165 and 166:
201. Paulhus, D. L. (1991). Measure
Page 167 and 168:
229. Saboonchi, F. (2000). Perfecti
Page 169 and 170:
256. Sjöberg, L. (2004). MBTI för
Page 171 and 172:
284. Strelau, J. (1996). The Regula
Page 173 and 174:
313. Wright, P. M., Lichtenfels, P.
Page 175 and 176:
Bilaga 1. Skalornas psykometriska e
Page 177 and 178:
Tabell 5.1. Reliabilitet, studie 2.
Page 179 and 180:
Tabell 6.2. Grundläggande data fö
Page 181 and 182:
Tabell 7.2 Grundläggande data för
Page 183 and 184:
Tabell 8. 6. Skalornas reliabilitet
Page 185 and 186:
Tabell 8. 9. Medelvärden i personl
Page 187 and 188:
Tabell 9.1 Skalornas reliabilitet i
Page 189 and 190:
Bilaga 2. Ipsativa och normativa fo
Page 191 and 192:
Forskningen om skönmålande svar p
Page 193 and 194:
format med ett okorrigerat normativ
Page 195 and 196:
Bilaga 3. Exempel på utlåtanden s
Page 197 and 198:
Arbetsmotivation och attityder Arbe
Page 199 and 200:
Resultat i skala 1-9 Skalan från 1
Page 201 and 202:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
Page 203 and 204:
Personlighetstestet Big 5 Plus Öve
Page 205 and 206:
Om testet Big Five Plus: teori, utv
Page 207 and 208:
upp. Hon tar på sig en del svåra
Page 209 and 210:
Kvalitetsbedömning av testningen
Page 211 and 212:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
Page 213 and 214:
positivt ord till övers till andra
Page 215 and 216:
Kvalitetsbedömning av testningen
Page 217:
Arbetsmotivation och arbetsattityde
show all

Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?