Big Five Plus - S-WoBA - Handelshögskolan i Stockholm

inte bara stödjer den använda normativa mätmodellen; den gör också ipsativ mätfilosofi, som
används i åtskilliga tester (MBTI, OPQ etc.) suspekt. De intra-individuella mätningarna är
inte värdelösa i sig, men klart underlägsna de normativa och bidrar inte utöver dessa. Märk att
man kan härleda ipsativa mått från normativa mått, vilket gjorts här, men att man inte kan gå
andra vägen. Om testningen är så upplagd att den inte ger normativ information finns inga sätt
att i efterhand härleda sådan information från data.
Ännu en analys är av intresse. Är de skalorna som korrigerats för skönmålning verkligen bättre
än de okorrigerade? Se Tabell 13.12. Tabellen ger även information om sambanden mellan
okorrigerade skalor och kriterier.
Tabell 13.12. Validering mot 6 kriterievariabler, förklarad varians (kvadrerade multipla
korrelationer) för korrigerade och okorrigerade skalor.
Kriterievariabel Korrigerade skalor, Okorrigerade skalor, Okorrigerade
korrigerade kriterier korrigerade kriterier skalor, okorri-
Förändringsvilja 0,274 0,251
gerade kriterier
0,352
Arbetstillfredsställelse 0,454 0,366 0,496
Arbetsvilja 0,475 0,383 0,543
Resultatorientering 0,212 0,093 0,205
Arbetsintresse 0,389 0,330 0,441
Balans arbete – övrigt liv 0,097 0,270 0,441
Medelvärde 0,317 0,282 0,413
Tabellen visar att de korrigerade skalorna hade högre validitet än de okorrigerade skalorna
mot korrigerade kriterier. Detta är ett stöd för den korrektion som genomförts. Tabellen visar
också att sambanden mellan de två serierna av okorrigerade värden var ännu högre, i själva
verket mycket höga. Detta beror troligen på att det finns gemensam varians i alla variabler,
varians som avspeglar skönmålning och som vi rensar bort ur våra mätningar.
Skillnaden mellan kolumn 2 och 3 i Tabell 13.12 kan kanske anses vara liten. Har den någon
praktisk betydelse? Antag att vi har 20 platser att tillsätta bland de 823 50 testade. Vi rangordnar
dem efter jagstyrka 51 , före och efter korrektion. De två måtten på jagstyrka korrelerade
0,73 – högt men inte perfekt. Jagstyrka före korrektion rangordnades och de 20 bästa enligt
detta mått markerades. Därefter rangordnades data enligt jagstyrka efter korrektion. Endast 4
av de 20 behöll sin tätplats. Den genomsnittliga absoluta rangförändringen var 113 rangsteg.
En av de 20 i topp enligt råskalorna tappade 237 rangsteg. Det är alltså tydligt att det spelar en
stor roll vilka mått man väljer.
Intressant är också att av de 20 topplatserna vid användning av okorrigerade råpoäng belades
16, alltså 80 %, av män. Männens andel sjönk till 65 % efter korrektion för skönmålning. Ett
annat sätt att räkna är att beräkna rangskillnaden med tecken bibehållet. Ett positivt värde betyder
att man tappade i rangplacering efter korrektionen. Männen tappade i genomsnitt 18,9
50
Analys på hela materialet. I de flesta fall fanns data för en mycket större grupp än för de 612 som genomgått
det kompletta testet.
51
Se det följande avsnittet om jagstyrka.
133