Kvalitetsbokslut Karolinska Universitetssjukhuset 2004 1 ...

19 (205)
1.3.2. Postoperativ smärtlindring
”Frihet från smärta är ledande i patientupplevd livskvalitet. Vi har därför arbetat kontinuerligt
med bl.a. rutiner för att säkerställa att samtliga patienter som opererats får en adekvat
smärtlindring (både dagkir och slutenvårdskir).
En organisation för postoperativ smärtlindring (som utgått från anestesiklinikerna samt
thoraxkirurgi) med både läkar- och sköterskekompetens har byggts upp. Man arbetar
processorienterat i samråd med respektive kundklinik för att ta fram vårdprogram som
utformas i enlighet med nationella riktlinjer och tillgänglig vetenskapligt evidens. Anpassad
övervakningsdokumentation har utarbetats. Uppföljning görs kontinuerligt av de tekniskt
avancerade metoderna, regelbundet 1-2 ggr per år för övriga metoder och avdelningar där
tekniskt avancerad behandling ej är rutin. Postoperativ smärtrond görs 3-5 ggr/v.
Vårdprogram för specifika patientgrupper och verksamheter finns enligt följande:
höftfrakturer, övre gastrointestinal kirurgi, colonkirurgi, barnortopedi, gynekologisk kirurgi
inkl aborter, dagkirurgi, bröstkirurgi, njurdonatorer, thoraxkirurgi. Vårdprogram för urologisk
kirurgi, ytterligare ortopedi, neurokirurgi, kärlkirurgi i Huddinge och förbättrad smärtlindring
för levande organdonatorer planeras under 2005. C:a 5 % av patienterna kommer i åtnjutande
av s.k. tekniskt avancerad postoperativ smärtlindring, dvs. olika typer av kontinuerliga
bedövningar och patientkontrollerad intravenös morfinbehandling (PCA).
Inom dagkirurgi följs patienterna upp med telefonsamtal och bl.a. smärta efterfrågas och
dokumenteras. Fortlöpande säkerhetsuppföljning och internutbildning har genomförts. På
varje vårdenhet finns sjuksköterskor med särskilt ansvar för utveckling och samordning av
enhetens smärtarbete (s.k. smärtombud). På ett antal kliniker finns motsvarande funktion för
läkardelen av smärtarbetet. Målet är att samtliga kliniker skall ha en läkare som smärtombud.
Smärtombudsutbildning ges under två dagar varje höst alternativt som föreläsningsserie under
våren för läkare och sjuksköterskor och en utbildning under en dag ges till undersköterskor.
Undersköterskorna har en viktig roll i smärtarbetet eftersom de ofta arbetar närmast
patienterna. Kvalitetsindikatorer är andelen smärtskattade patienter (>75 %), andelen patienter
med smärtintensitet ≤4/10 (>75 %) samt fall av terapisvikt trots följda rekommendationer.
Uppföljning av smärtbehandling
Övergripande kvalitetsmål för smärtlindring finns för sjukhuset. Dessa innefattar bl.a.
nyckeltalen att 75 % av patienterna skall vara smärtskattade minst 3 ggr per dygn, samt att
minst 75 % av patienterna skall ha en högsta smärtintensitet ≤4/10.
En sjukhusövergripande uppföljning av patienternas smärta/smärtbehandling genomfördes i
maj. I uppföljningen ingick följande tre delar:
• Patienternas egen uppfattning om värsta smärta efter inledd behandling (VAS skala)
• Patienternas grad av nöjdhet
• Dokumenterad utvärdering av smärtbehandling
20 patienter på varje slutenvårdsavdelning ingick i uppföljningen. Totalt deltog 669 patienter i
undersökningen och 8812 smärtbehandlingar granskades. I divisionernas sammanställningar
har patienternas svar redovisats utifrån ålder, kön och eventuell genomgången operation. På