19.11.2014 Views

Fulltext - SBU

Fulltext - SBU

Fulltext - SBU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

för att en tvådimensionell bild av en tredimensionell struktur är beroende<br />

av att signalen (kariesskadan) inte fullständigt överskuggas av<br />

omgivande strukturer (frisk tandsubstans) och icke bildgivande brus i<br />

bilden. Det ligger i sakens natur att en mycket god och noggrann valideringsmetod<br />

som histologi kan resultera i många underregistreringar om<br />

metoden som testas är väsentligt ”grövre” än den histologiska metoden.<br />

Men trots dessa invändningar kan man inte konkludera att röntgen som<br />

metod är oprecis och otillfredsställande. Den kan dock inte upptäcka<br />

tidiga kariösa förändringar i emalj och dentin.<br />

Kariesprevalensen i in vitro-studier är generellt sett mycket högre än det<br />

som kan förväntas i de flesta patientpopulationer. Detta är ett problem<br />

för generaliserbarheten av resultaten, och har också kommenterats i<br />

andra litteraturöversikter [23].<br />

Framtida forskning<br />

Det finns ett stort behov av standardisering av forskningsdesign för<br />

in vitro-tester för kariesdiagnostik. Det gäller bl a krav på metoder för<br />

validering och definitioner av vad som är karies vid valideringen. Kariesprevalensen<br />

i tandmaterialet ska uppges. Dessutom behövs en standard<br />

för hur olika tänder och fördelningen av kariesskador med olika omfattning<br />

och djup ska vara representerade. Nya diagnostiska metoder som<br />

lanseras bör karakteriseras genom en sådan in vitro-testning innan de<br />

tas i kliniskt bruk.<br />

Tandläkare har behov av att validera sina egna positiva kariesdiagnoser,<br />

särskilt om dessa behandlas med fyllningsterapi. En systematisk registrering<br />

av egna kliniska fynd avseende skadans utsträckning kan ge god<br />

feedback på den egna kvaliteten i behandlingen. Praxisnära forskning<br />

baserad på insamling av sådan information från många kliniker skulle<br />

kunna ge en standard för ”god” diagnostik. Detta skulle kunna utgöra<br />

ett rättesnöre i den kliniska verksamheten.<br />

Det är ett känt fenomen att kariesdiagnostik varierar från kliniker till kliniker<br />

med resultatet att patienter får olika behandling. Behovet av standardisering<br />

är därför betydande. Ökad kunskap om vilka strategier och metoder<br />

som är mest effektiva för kalibrering av kliniker kräver ny forskning.<br />

KAPITEL 4 • Diagnostik<br />

139

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!