19.11.2014 Views

Fulltext - SBU

Fulltext - SBU

Fulltext - SBU

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Inklusionskriterier och kriterier för bevisvärde<br />

Inklusionskriterier är listade i Faktaruta 5.1, och kriterier för bevisvärde<br />

framgår av Faktaruta 5.2. Vi beslöt att inkludera retrospektiva studier om<br />

de i övrigt uppfyllde inklusionskriterierna. Detsamma gäller prospektiva<br />

studier som enbart rapporterar relativ risk eller oddskvot. Även om studierna<br />

inte använder våra primära mått tillför de information om riskökning.<br />

Longitudinella observationsstudier med specifikt syfte att undersöka<br />

om posteruptiv ålder är en riskfaktor för karies har också inkluderats.<br />

Resultat<br />

Små barn och förskolebarn<br />

Av de 19 inkluderade studierna (Tabell 5.1 och 5.2) bedömdes tre ha<br />

högt och tre medelhögt bevisvärde. Två studier (redovisade i totalt fyra<br />

artiklar) med högt bevisvärde testade alternativa prediktionsmodeller på<br />

små barn [15–18]. Grindefjord och medarbetare som studerade barn från<br />

1 till 3,5 års ålder fann att kombinationen sociodemografiska variabler,<br />

kostvanor och förekomst av mutansstreptokocker gav en sensitivitet på<br />

87 procent och en specificitet på 83 procent [15]. Variabeln invandrarbakgrund<br />

var den enskilt bästa prediktorn. Förekomst av mutansstreptokocker<br />

på tungan som enskild prediktor gav en sensitivitet på 13 procent och<br />

en specificitet på 97 procent. En ny prediktion gjordes då barnen var<br />

2,5 år; förekomst av karies var då den enskilt bästa prediktorn [16].<br />

Pienihäkkinen och medarbetare följde barn från 2 till 5 år och fann att<br />

kombinationen karies (inkluderande initiala skador) vid start, kostvanor<br />

och förekomst av mutansstreptokocker gav den högsta tillförlitligheten<br />

med en area under ROC-kurvan på 0,81 [18]. Den enskilt bästa prediktorn<br />

var förekomst av mutansstreptokocker (sensitivitet 69 procent, specificitet<br />

78 procent). De två studierna undersöker populationer med olika<br />

sociodemografi, använder olika uppföljningsperioder och delvis olika<br />

prediktorer för riskbedömning, och jämförelser är därför svåra att göra.<br />

Båda fann att intag av sötsaker (godis) mer än en gång per vecka var en<br />

signifikant riskfaktor, men att den prediktiva förmågan var begränsad<br />

(Grindefjord och medarbetare fann sensitivitet 72 procent och specificitet<br />

45 procent och Pienihäkkinen sensitivitet 84 procent och specificitet<br />

KAPITEL 5 • Riskbedömning<br />

205

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!