Fulltext - SBU

svenska och norska tonåringar undersöktes årligen med hjälp av bitewingundersökning.
I Stockholm har man så kallade obligatoriska intervall på
2 år mellan undersökningar och vid dessa tillfällen används bitewingundersökning
i stort sett rutinmässigt från 11 års ålder. Detsamma gäller
Hallands län samt Hordaland och Østfold i Norge. Också i Västerbottens
län och i Göteborg tar man bitewingbilder på mer än 90 procent av
individerna mellan 12 och 19 år, medan Gävleborgs län har något lägre
procentandel.
Kommentarer
Om man ställer frekvensen bitewingundersökningar i relation till tandhälsan
finner man att tandhälsan förbättrats i alla de fyra nordiska
länderna på ett likartat sätt trots stora skillnader i sättet att diagnostisera
karies på approximalytor. I Finland används fiberoptik rutinmässigt för
att diagnostisera approximala kariesskador, medan man är mycket återhållsam
med bitewingundersökning hos barn och ungdomar (Vekhalatii
2005, personligt meddelande). Uppenbarligen spelar olika traditioner i
länderna stor roll för användning av bitewingbilder som hjälpmedel vid
kariesdiagnostik.
Konklusioner
• Enligt praxisundersökningen används bitewingundersökning som
ett hjälpmedel för kariesdiagnostik i 20–40 procent av undersökningarna
på 5-åriga barn i Sverige. I Norge var motsvarande siffra
10–25 procent.
• Hos 7-åringar används bitewingundersökning i genomsnitt hos
72 procent i Sverige och 65 procent i Norge.
• Från 11–12 års ålder ingår bitewingundersökning till stor del som en
rutin vid kariesdiagnostik vid den regelbundna undersökningen i
Sverige och Norge; i mer än 90 procent används bitewingundersökning
vid samtliga återkommande undersökningar.
K A P I T E L 3 • P r a x i s u n d e r s ö k n i n g av s e e n d e
bitewingundersökning på barn och ungdomar
73