Fulltext - SBU

Faktaruta 1.6 Beräkning av likelihood-kvoten med hjälp av ett exempel där
röntgenologiska fynd hos 598 approximalytor jämfördes med förekomst av
kavitet vid direkt inspektion i munnen (referensmetod). Från Mejàre 1985 [22].
Radiolucens på röntgenbilden
(≥2/3 av emaljens tjocklek)
Direkt inspektion
Kavitet Ingen kavitet Totalt
Ja a = 10 b = 9 19
Nej c = 18 d = 561 579
Totalt 28 570 598
Sensitivitet = 10/28 = 0,36 (a/a+c)
Specificitet = 561/570 = 0,98 (d/b+d)
Positivt prediktionsvärde (PPV) = 10/19 = 0,53 (a/a+b)
Negativt prediktionsvärde (NPV) = 561/579 = 0,97 (d/c+d)
Prevalens kaviteter i populationen = 28/598 = 4,7%
Positiv likelihood-kvot (LR+) = sensitivitet/1 – specificitet
I exemplet ovan: 0,36/1 – 0,98 = 18, dvs oddset för att kavitet föreligger
vid positivt test av röntgenbilden är 18.
Negativ likelihood-kvot (LR–) = 1 – sensitivitet/specificitet
I exemplet ovan: 0,64/0,98 = 0,65, dvs oddset för att kavitet föreligger
vid ett negativt testresultat är 0,65.
Beräkning av förändring i prevalens av kaviteter efter test:
Sannolikheten (p) för att ytan har kavitet (K) = p(K)
Odds för kavitet = p(K)/1–p(K)
Från exemplet ovan med prevalens av kaviteter på 0,047:
Pre-test-odds = prevalens/1 – prevalens = 0,047/1–0,047 = 0,049
Post-test-odds: pre-test-odds x LR, dvs 0,049 x 18 = 0,888
Post-test p(K) = post-test-odds/(post-test odds +1)
Post-test-oddsprevalens kaviteter blir då = 0,888/1 + 0,888 = 0,47, dvs teoretiskt
har de röntgenpositiva ytorna kavitet i 47%.
Med hjälp av det så kallade nomogrammet kan man direkt få fram post-testprevalensen,
om man känner till LR och prevalensen före test. Detta illustreras
i Faktaruta 1.7.
Faktarutan fortsätter på nästa sida
54
Karies – diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling