Fulltext - SBU

studier visar att låg- och mellanriskgruppen totalt sett utvecklar fler
nya kariesskador än högriskgruppen [40,61].
5. Kombinera en eller flera av strategierna.
Etiska aspekter
En paradox med studier om riskbedömning är att riskgruppen inte ska
utsättas för speciella förebyggande åtgärder som ger bias och kan förstöra
tolkningen av resultaten. Samtidigt kan det ifrågasättas om det är etiskt
att avstå från sådana insatser. Även om evidensen för preventiva insatser
mot riskindivider kan ifrågasättas, kan man inte utesluta att prevention
kan ha en kariesförebyggande effekt hos den enskilda individen. Detta
dilemma berör de flesta av de inkluderade studierna. Ett annat etiskt
problem med individuell riskbedömning kan vara att man pekar ut individer
som potentiellt sjuka. Det gäller kanske framför allt barn och ungdomar.
I vilken utsträckning detta är ett reellt problem är dock okänt.
Framtida forskning
Resultaten visar att förmågan att korrekt identifiera riskindivider för
framtida karies är begränsad. Det gäller både för enskilda riskfaktorer
och kombinationer av dessa. För att förbättra den prediktiva förmågan
behöver ytterligare riskfaktorer identifieras och/eller behöver metoderna
för bestämning av kända riskfaktorer utvecklas och förbättras. En sådan
riskfaktor är individens kariesaktivitet, och tekniker för att kvantifiera
kariesaktivitet (t ex aktiva kontra inaktiva kariesskador) är angeläget att
utveckla och validera. En annan faktor som borde studeras ytterligare är
förmågan hos tandläkares ”kliniska känsla” att bedöma risk för karies.
Den variabeln ingick som en prediktor i North Carolina-studien och
hade tillsammans med tidigare förekomst av karies nästan lika god
prediktiv förmåga som övriga variabler tillsammans [10,11]. Slutligen
finns ett stort behov av studier som verifierar att identifiering av riskpatienter
leder till bättre vård, dvs att effekterna av riskbedömningen
och den åtföljande interventionen gagnar patienten i form av bättre
tandhälsa.
216
Karies – diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling