19.11.2014 Views

Fulltext - SBU

Fulltext - SBU

Fulltext - SBU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

studier visar att låg- och mellanriskgruppen totalt sett utvecklar fler<br />

nya kariesskador än högriskgruppen [40,61].<br />

5. Kombinera en eller flera av strategierna.<br />

Etiska aspekter<br />

En paradox med studier om riskbedömning är att riskgruppen inte ska<br />

utsättas för speciella förebyggande åtgärder som ger bias och kan förstöra<br />

tolkningen av resultaten. Samtidigt kan det ifrågasättas om det är etiskt<br />

att avstå från sådana insatser. Även om evidensen för preventiva insatser<br />

mot riskindivider kan ifrågasättas, kan man inte utesluta att prevention<br />

kan ha en kariesförebyggande effekt hos den enskilda individen. Detta<br />

dilemma berör de flesta av de inkluderade studierna. Ett annat etiskt<br />

problem med individuell riskbedömning kan vara att man pekar ut individer<br />

som potentiellt sjuka. Det gäller kanske framför allt barn och ungdomar.<br />

I vilken utsträckning detta är ett reellt problem är dock okänt.<br />

Framtida forskning<br />

Resultaten visar att förmågan att korrekt identifiera riskindivider för<br />

framtida karies är begränsad. Det gäller både för enskilda riskfaktorer<br />

och kombinationer av dessa. För att förbättra den prediktiva förmågan<br />

behöver ytterligare riskfaktorer identifieras och/eller behöver metoderna<br />

för bestämning av kända riskfaktorer utvecklas och förbättras. En sådan<br />

riskfaktor är individens kariesaktivitet, och tekniker för att kvantifiera<br />

kariesaktivitet (t ex aktiva kontra inaktiva kariesskador) är angeläget att<br />

utveckla och validera. En annan faktor som borde studeras ytterligare är<br />

förmågan hos tandläkares ”kliniska känsla” att bedöma risk för karies.<br />

Den variabeln ingick som en prediktor i North Carolina-studien och<br />

hade tillsammans med tidigare förekomst av karies nästan lika god<br />

prediktiv förmåga som övriga variabler tillsammans [10,11]. Slutligen<br />

finns ett stort behov av studier som verifierar att identifiering av riskpatienter<br />

leder till bättre vård, dvs att effekterna av riskbedömningen<br />

och den åtföljande interventionen gagnar patienten i form av bättre<br />

tandhälsa.<br />

216<br />

Karies – diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!