CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, <strong>Teknisk</strong> <strong>Design</strong>, Kandidatarbete, PPUX03, 2010torka skorna snabbare. Utanför skåpen finns en rullbar, midjehög ställning där skor även kan träs på pinnar.När barnen kommer in dras vagnen till dörröppningen och barnens skor sorteras på vagnen, för att sedanrullas till önskad plats.Personalen på förskolorna upplever att det är svårt att komma åt inne i skåpen när de är fyllda. Problemenanses vara som störst för de mindre plaggen och vid hängning högst upp i skåpet. De anser även att det i stortsett är omöjligt att få en överblick över skåpet och plocka ut enskilda specifika plagg. Under utplockning avkläder och skor rivs vanligtvis allt ut i en hög och sorteras därefter ut till barnen. Vid frågan om personalenhar några önskemål för att göra torkningen bättre, svarar de alla att de behöver mer utrymme. En person somtidigare arbetat på en förskola där det fanns dubbelskåp till hands, beskriver dessa som mycket populärapå grund av storleken och den bättre kapaciteten. Personalen uttrycker vidare en önskan att det bordefinnas fler hängare för olika plagg såsom vantar och stövlar. De beskriver problem med att skor och stövlarsom inte torkar ordentligt riskerar att mögla. En förskola nämner en idé med ett mindre skåp som skullekunna användas vid tillfällen då bara ett fåtal plagg eller strumpor behöver torkas. Detta skulle innebära enminskad energiförbrukning.Under sekvensen då alla barn ska passera hallen och få av sig sina ytterkläder krävs en effektiv arbetsgång,denna anses viktig men dock svår att uppnå. Kraven på hög effektivitet fortsätter då personalen ska hängain kläder och skor. På alla förskolor förekommer plagg som kräver olika torkprocesser. Funktionsytterkläderav märken som Reima, GORE-TEX och Polarn O. Pyret är behandlade så att de inte tål att torkas i för högvärme, vilket ställer krav på både personal och torkskåp. Kläderna måste under stressande förhållandensorteras ut och placeras på alternativa torkställen. Då många barn har samma märken på ytterkläder finnskrav på snabb överblick där de textilier som används i par, som vantar och strumpor, är särskilt viktiga atthålla ihop.Torkskåpen är helt och hållet nödvändiga för förskolan och utgör en central punkt i det vardagliga arbetet.De används inte bara för inhängning av blöta plagg utan fungerar ofta även som garderob. Kraven på godfunktion anses av personalen vara högre än kraven på estetik. Det finns önskemål gällande torkskåpetsutformning; det ska upplevas och vara stabilt och inte gå att välta. Förskolornas lokaler är ofta små ochbegränsade till utrymmet och två av förskolorna anmärker på arbetsmiljön runt skåpen. Ett av dem anser atttorkskåpets centrala position på förskolan gör att ljudnivån, med ett ibland förekommande dovt burrande,är irriterande. De andra anser sig inte störas av ljud men däremot av att luften blir torrare i omgivningen.På alla fyra förskolor utesluts barnen vid torkprocessen. De främsta anledningarna beskrivs vara tidsbristoch vikten av att hänga effektivt. En av förskolorna påpekar även att de utelämnar barnen på grund avsäkerhetsskäl. Barnen skulle kunna integreras i arbetet om det fanns någon form av dörrspärr, som inteskapade merjobb för personalen. På en förskola får barnen vara med och hjälpa till då kläderna tas ut urtorkskåpen.Nedanstående punkter sammanfattar viktiga delar av resultatet:• Dagens torkutrymme täcker ej utrymmesbehovet.• Varje skåp behöver kunna rymma 8-10 uppsättningar ytterkläder.• Förskolan har krav på hög effektivitet.• Idag används ofta funktionsplagg som ej tål värme, dessa kan således inte torkas i befintliga torkskåp.• Fler hängare för vantar och stövlar är önskvärt samt att torkskåpen ska upplevas stabila.• Det är svårt att komma åt i skåpen vilket leder till att det inte finns någon strukturerad ordning vidinhängning.6.1.4. Utvärdering av Torka SmartPå förskolan där Torka Smart används idag finns två torkskåp av denna modell, vilka har varit i bruksedan hösten år 2009. Avdelningen är en kombination av förskola och fritids med 23-30 barn i åldern5-10 år. Hänsyn till den högre åldern har tagits vid tolkning av resultatet från studien. Den relativt korta42 Maria Arvidsson, Sophie Kanerva, Nadja Lejon, Karin Ljungberg, Marika Olsson, Maria Widing
användningsperioden har också inverkat på utvärderingen då skåpet och framförallt ställningens fullabruksområde inte kunnat utvärderas. Detta gäller särskilt möjligheten att använda ställningen utomhusunder sommaren, vilket under intervjun uppgavs vara ett tänkt ändamål.Likt vad som framkommit i tidigare studier är torkskåpen placerade i ett begränsat utrymme i hallen somockså fungerar som en genomgång mellan två avdelningar. Behovet av torkutrymme ligger i genomsnitt på15 uppsättningar ytterkläder per två torkskåp, beroende på väder och årstid. En uppskattad och utnyttjadfördel med Torka Smart är att värmekänsliga kläder kan torkas i skåpet.Overaller hängs vanligtvis dubbelvikta och med försök till att hänga i etapper för att öka luftcirkulationen.Metoden att hänga vartannat tjockt respektive tunt plagg förekommer också för att uppnå samma effekt.Mindre plagg som mössor och vantar träs längst ut på pinnarna alternativt läggs över pinnarna eller ikorgen längst ner i ställningen beroende på platstillgång. Pinnarnas ändar samt korgen utnyttjas också tilltorkning av stövlar och skor. Sättet att hänga är därmed liknande tillvägagångssättet i traditionella skåp ochprojektgruppen har kunnat identifiera att det finns ett behov av ytterligare anpassade lösningar för de olikatorkbehoven.Processen för hantering av blöta kläder sköts till största delen av personalen och detta främst till följd av attkläderna måste placeras ut i hela ställningen och hängas optimalt. Barnen integreras till viss del när det gällermindre textilier och enstaka plagg och det finns önskemål om att öka denna interaktion. Vid utformningenbör fokus ändå främst vara personalen då det är de som är de primära användarna. Utifrån studien kundedet också konstateras att det finns svårigheter med att hålla isär barnens kläder och veta vem de tillhör. Detfinns ingen särskild metod för att exempelvis hantera tvådelade textilier, vilket ibland leder till att plagg blirkvarglömda på grund av okänd tillhörighet.Den övergripande uppfattningen av torkskåpet är att det, med sina glasdörrar, har ett attraktivt formspråksom sticker ut och som påpekades dra till sig föräldrars och personals intresse för att införskaffning tillhemmet. Miljö- och energiaspekten hör till produktens största fördelar tillsammans med den utdragbaraställningen och den praktiska och flexibla inredningen Torka Smart erbjuder.Effektivitetsmässigt finns mer att önska av torkskåpet då det, som det ser ut idag, inte klarar av denkapacitet det finns behov av på avdelningen. Detta beskrevs vara den främsta nackdelen med skåpet. Mellanuteaktiviteterna finns tre timmar under vilka kläderna bör hinna torka. Som det ser ut idag är detta ettproblem då det är svårt att få kläderna torra inom denna tid. Vid stort torkbehov upplevs det vara bristpå utrymme och torkprocessen blir ineffektiv om kläderna hängs för tätt. Angivna fördelar och positivaaspekter med torkskåpet tyder på att Torka Smart skulle vara en uppskattad produkt i förskolan, förutsattatt effektiviteten ökas.Ställningens funktion är uppskattad ur flera avseenden. Underlättad upphängning och enkel åtkomst erbjudsgenom att ställningen är rullbar. Detta utnyttjas främst när många plagg ska torkas och vid utplockning dåbarnen själva kan ta sina kläder. Med ytterligare en ställning kan torkprocessen effektiviseras. De roterbarastängernas funktion anses uppfylla ett bra ändamål då höjden kan varieras utifrån behov. Konstruktionen idessa stänger upplevs dock inte erbjuda tillräcklig stabilitet. Det observerades redan efter den relativt kortaanvändningsperioden att vinkeln mellan stänger och sidoram inte längre är ortogonal. Utöver detta kännsställningen stabil och lättmanövrerad.Avdelningen upplever skåpet som lätt att rengöra men glasdörrarna upplevs dock inte anpassade tillförskolan då de snabbt blir smutsiga. Det finns dessutom risk att dörrarna går sönder då skåpet står i ettsmalt utrymme i anslutning till en klassrumsdörr. Smutsen på dörrarna kopplas ihop med att det endastfinns ett handtag och att användaren därför måste ta på glaset då den andra dörren ska öppnas. En annanutformning på handtaget skulle också vara önskvärt för anpassning till fler användare.Sammanfattningsvis listas de positiva och negativa egenskaper som personalen upplever och somframkommit i studien:PRODUKTUTVECKLING AV KLÄDVÅRDSKÅP -med förskolemiljön i fokus 43
- Page 2: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 5 and 6: ABSTRACTThe project was conducted a
- Page 7 and 8: SAMMANDRAGProjektet genomfördes so
- Page 9 and 10: FÖRORDVi vill inleda med att tacka
- Page 11 and 12: ABSTRACT 5SAMMANDRAG 7FÖRORD 91. I
- Page 13 and 14: 5.9. Konceptframtagning 365.10. Kon
- Page 15 and 16: V. Hierarchical Task Analysis 104VI
- Page 17 and 18: 1. INLEDNING1.1. BakgrundAtt torka
- Page 19 and 20: (i) ta fram förslag på möjliga a
- Page 21 and 22: 2. TEORITeorin bakom projektet pres
- Page 23 and 24: 2.3.4. Rostfritt stålRostfritt st
- Page 25 and 26: 3. PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSENEn pr
- Page 27 and 28: 4. METODER OCH VERKTYGEn rad olika
- Page 29 and 30: 4.3.5. LivscykelanalysLivscykelanal
- Page 31 and 32: 4.7. UtvärderingVid utvärdering f
- Page 33 and 34: 5. GENOMFÖRANDEProduktutvecklingsa
- Page 35 and 36: 5.4. KravspecifikationEfter genomf
- Page 38 and 39: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 40 and 41: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 44 and 45: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 46 and 47: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 48 and 49: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 50 and 51: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 52 and 53: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 54 and 55: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 56 and 57: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 58 and 59: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 60 and 61: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 62 and 63: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 64 and 65: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 66 and 67: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 68 and 69: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 70 and 71: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 72 and 73: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 74 and 75: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 76 and 77: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 78 and 79: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 80 and 81: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 82 and 83: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 84 and 85: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 86 and 87: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 88 and 89: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 90 and 91: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 92 and 93:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 94 and 95:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 96 and 97:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 98 and 99:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 100 and 101:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 102 and 103:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 104 and 105:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 106 and 107:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 108 and 109:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 110 and 111:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 112 and 113:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 114 and 115:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 116 and 117:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 118 and 119:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 120 and 121:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 122 and 123:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 124 and 125:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 126 and 127:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 128 and 129:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 130 and 131:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 132 and 133:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 134 and 135:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 136 and 137:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 138 and 139:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 140 and 141:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 142 and 143:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis