Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

helt normalt utfall. Alla dödsolyckor är dock mycket speciella och beror primärtinte på utformningen. På båda dessa sträckor har dock inträffat fleraolyckor med överkörning till vänster, sammanlagt 13 stycken med två dödade(speciella omständigheter) och tre svårt skadade som följd. I ett fall utanpersonskada var möteskollision nära. Sammanfattningsvis kvarstår dockhypotesen att viss total olycksreduktion (uppemot 10% på svårt skadade ochdödade) kan erhållas med 2+1 med markering men någon sådan effekt påsvåra olyckor kan ännu inte fastställas. Olyckor med överkörningar till vänsterär ett stort problem som inte synes ha minskat utan har samma relativa andelsom för vanliga 13 m-vägar och ML. Dock noteras en minskning av dennaandel på målad del av E4 Gävle-Axmartavlan, där andelen före åtgärd varextremt hög.• Räckespåkörningarna förväntades bli många. Erfarenheterna är hittills mernegativa än förväntat med 96 räckespåkörningar t.o.m. juni 2000 för all väglängdmed mitträcke på E4. Av polisrapporterade räckespåkörningar framgårdock att i bara ca 30-35% av fallen var räcket den primära orsaken då ettfordon av ouppmärksamhet kört in i räcket. I övriga 65-70% har fordonet infångatsi räcket efter sladd, punktering, vindkast eller annan orsak. I några fallhar föraren efteråt uttalat sig om att utan mitträcke hade risk för mötesolyckaförelegat. Merparten av påkörningarna, 61 stycken eller ca 65%, har skett påenfältiga avsnitt och ca 8 påkörningar i övergångssträcka 2 till 1, vilket är enmindre andel än procentuell längd med 2 till 1-övergång (drygt 10%). Enrimlig slutsats är att olyckor med svåra konsekvenser har förhindrats och istället blivit räckespåkörningar med begränsade skador.• Frekvensen av räckespåkörningar har en minskande tendens. Jämfört meddecember 1999 har kvoten för påkörningar minskat med 15%. Den belagdastödremsan kan ha viss effekt beträffande räckespåkörningar, eftersom frekvensenhar sjunkit för tiden efter det beläggningen gjordes. Dock kvarstår denstora snedfördelningen mellan avsnitt, drygt 65% har fortfarande inträffat påenfältigt avsnitt. Därför kan den minskade frekvensen av räckespåkörningarockså förklaras av en ökad tillvänjning från trafikanternas sida.Trafikantattityder• Attitydundersökningar från hösten 1998 pekade på att trafikanterna föredrar2+1-väg med målning framför 1+1-väg. Endast ett marginellt antal ansåg att2+1-väg med räcke är bäst.• Vid en upprepad undersökning hösten 1999 var det emellertid ca 40% avtrafikanterna som ansåg att 2+1-väg med räcke är den bästa utformningen motca 30% som föredrog 2+1-väg med målning. Den förändrade uppfattningen ärentydig och markant. Förändringen är speciellt markant hos de vägkantsintervjuade,som omfattar en stor andel av icke lokal trafik, och främst bland personbilsförare.• Sammanfattningsvis visar undersökningarna entydigt att de tillfrågade trafikanterna,både på vägen mellan Gävle och Axmartavlan och i regionen runtGävle, har ändrat uppfattning rörande användningen av 2+1 körfält med mitträcke.Från en generellt negativ attityd mot denna utformning och dess inverkanpå trafiken har det under 1999, delvis grundat på egen körerfarenhet påsträckan, svängt till ett generellt accepterande av utformningen.VTI notat 67-2000 9