Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

ställningar och mer heltidsarbete står i direkt strid mot arbetsgivarnas
övergripande ambitioner.
I vissa branscher kan man se en utveckling mot att arbetsgivare planerar
verksamheten så att de vid varje tillfälle, varje dag, varje timme,
varje minut, har exakt rätt bemanning – och aldrig mer än vad arbetsbelastningen
kräver för stunden. Den höga arbetslösheten underlättar
för företagen. Så länge det finns god tillgång på arbetskraft är det ett
sätt att hålla nere kostnaderna. I vissa branscher tenderar affärsrisken
i företagen att vältras över på arbetstagarna.
I tjänstesektorn, där arbetsbelastningen ofta varierar under dagen,
har arbetsgivarna stora möjligheter att ensidigt besluta över dessa åtgärder
medan det i andra branscher finns möjligheter till fackligt inflytande.
Inom flera av LO-förbundens branscher, i synnerhet tjänstesektorn, pågår
en utveckling där daglönare (i själva verket är det frågan om timlönare)
blir allt vanligare. Arbetsgivarna väljer att utnyttja sina möjligheter
att använda sig av timanställda. Dessa rings in med kort varsel och har
ingen garanterad arbetstid och därmed inte någon garanterad inkomst.
Oftast är det kvinnor och ungdomar som hamnar i denna situation.
Företeelsen med precisionsbemanning är inte endast svensk. Arbetsgivare
runt om i världen agerar på liknande sätt. Kraven och modellerna
för effektivisering eller precisering av arbetsstyrkan varierar. Det kan
vara längre arbetstid utan lönekompensation och inhyrning i stället för
anställning men också ökad variation av arbetstid, slopade ledigheter,
slopade övertids- och ob-ersättningar. Precisionsbemanning är en följd
av arbetets varublivande och en intensifierad konkurrens men även en
konsekvens av nyliberal ideologi. Arbetet har blivit en vara igen.
Men marknadsmekanismen är inte bara mer påtaglig i köpet av arbete.
Även människors självbild på arbetets marknad har kommit att
förändras. Allt mer drivs människor, eller upplever sig människor tvingade,
till att lansera sig själva som en attraktiv och begärlig vara. Man
anstränger sig så mycket man kan och tar hjälp av de bästa medel som
står till förfogande för att öka marknadsvärdet på den vara man säljer.
På den nyliberala arbetsmarknaden är den vara man uppmanas att bjuda
ut, marknadsföra och sälja är personen själv. För att få plats på arbetsmarknaden
tvingas människor förvandla sig till varor som kan fånga
uppmärksamheten, stimulera efterfrågan och skaffa kunder.
114 | VÄGEN TILL FULL SYSSELSÄTTNING OCH RÄTTVISARE LÖNER