Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

etisk förankring, och den ska utvecklas och bedrivas i samverkan med
arbetsliv och utbildningsanordnare. Utbildningarna får anordnas av
universitet, högskolor, kommuner och landsting samt enskilda fysiska
och juridiska personer.
Hur många platser som kan beviljas styrs av regeringens medelstilldelning.
I 2014 års ansökningsomgång inkom drygt 1 300 ansökningar
om att bedriva yrkeshögskoleutbildning för hösten 2015 och våren 2016.
Av dessa var det dock knappt 360 ansökningar (27 procent) som beviljades,
vilket sammanlagt ger drygt 19 200 studieplatser. Flest platser
beviljas inom områdena ekonomi, administration och försäljning, teknik
och tillverkning samt data/IT. Aldrig förr har så många ansökningar fått
avslag, trots att YH-myndigheten bedömer att ungefär dubbelt så många
ansökningar höll lika hög kvalitet som de beviljade. Problemet var i stället
begränsade ekonomiska resurser.
Yrkeshögskoleutbildningarna erbjuder bra möjligheter till fördjupning,
karriärutveckling och omställning i arbetslivet. Enligt YH-myndigheten
angav nästan 90 procent av dem som har en YH-examen att
de hade en anställning eller hade startat ett företag året efter examen. 321
Hälften hade en anställning redan innan utbildningen var slut och en
tredjedel hade jobb inom tre månader efter att den avslutats. Yrkeshögskolan
erbjuder dock enbart heltidsstudier, vilket hindrar dem som har
ett arbete men som på egen hand vill omskola eller vidareutbilda sig.
Den främsta framgångsfaktorn för yrkeshögskolan är den nära samverkan
med företrädare för arbetsgivare och fackliga representanter. 322
Samverkan nationellt, regionalt och lokalt utifrån branschernas olika
behov är en viktig förutsättning för yrkesutbildningarnas attraktivitet
och kvalitet. Arbetsmarknadens parter påverkar såväl utbildningarnas
inriktning genom att ta initiativ till ansökningar om att starta yrkeshögskoleutbildningar,
som själva genomförandet.
Det är uppenbart att det behövs eftergymnasiala utbildningsmöjligheter
i form av ett tydligt yrkesutbildningsspår, vid sidan av högskolor
och universitet – dels bidrar det till att göra de gymnasiala yrkesprogrammen
mer attraktiva bland ungdomar, dels tillgodoser det arbetsgivarnas
kompetensbehov och motverkar arbetskraftsbrist. Enligt Svenskt Nä-
321 YH-myndigheten (2012).
322 YH-myndigheten (2012).
13. Vuxenutbildning för det livslånga lärandet | 349