- Page 1 and 2:
FULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK
- Page 3 and 4:
Innehåll Sammanfattning 8 Fackför
- Page 5 and 6:
7. En moderniserad lönebildning f
- Page 7 and 8:
15. Utbildning för en stark, jäms
- Page 9 and 10:
på den fallande organisationsgrade
- Page 11 and 12:
Inflationen har varit låg och real
- Page 13 and 14:
Om efterfrågepolitik kan användas
- Page 15 and 16:
lider av för lite underhåll och b
- Page 17 and 18:
en ledig bostad, särskilt i de vä
- Page 19 and 20:
Rapportens kapitel i korthet Nedan
- Page 21 and 22:
arna är många. Värdediskrimineri
- Page 23 and 24:
Kapitel 11. Jämställdhet och offe
- Page 25 and 26:
marknads- och utbildningsinsatser.
- Page 27 and 28:
Ett statuslyft för skolans persona
- Page 29 and 30:
frågor som rör dessa områden åt
- Page 31 and 32:
Diagram 2.1 Arbetslösheten sedan 1
- Page 33 and 34:
Diagram 2.2 Sysselsättningsgrad (1
- Page 35 and 36:
mäter arbetslöshet i grupper och
- Page 37 and 38:
Diagram 2.4 Arbetslöshet (20-64 å
- Page 39 and 40:
Diagram 2.5 Arbetslöshet efter utb
- Page 41 and 42:
Diagram 2.7 Arbetslöshet i olika
- Page 43 and 44:
och börjat publiceras av bland ann
- Page 45 and 46:
Diagram 2.10 Kvinnors arbetslöshet
- Page 47 and 48:
procent av männen. Den stora skill
- Page 49 and 50:
2.5.1 Reallöneutveckling under hun
- Page 51 and 52:
2.5.2 Ökade inkomstskillnader Arbe
- Page 53 and 54:
till kapitalinkomster. Bidraget fr
- Page 55 and 56:
Diagram 2.16 Lönespridning efter k
- Page 57 and 58:
Diagram 2.17 Kvinnors lön i procen
- Page 59 and 60:
den relativa ekonomiska standarden
- Page 61 and 62:
Aktiviteten i en ekonomi varierar
- Page 63 and 64:
Diagram 3.2 Arbetslöshet och jämv
- Page 65 and 66:
jämviktsarbetslösheten är kommer
- Page 67 and 68:
Diagram 3.5 Statsskuld, procent av
- Page 69 and 70:
att minska sparandet. Men möjlighe
- Page 71 and 72:
dering av de tillfälliga statsbidr
- Page 73 and 74:
den ogynnsamma demografiska utveckl
- Page 75 and 76:
3.3.1 Tänkbara orsaker till det h
- Page 77 and 78:
nettosparande i den privata sektorn
- Page 79 and 80:
Den första var kreditavregleringen
- Page 81 and 82:
Diagram 3.10 Hushållens sparande s
- Page 83 and 84:
Diagram 3.11 Arbetslöshet och fina
- Page 85 and 86:
isk för diskriminering och en bris
- Page 87 and 88:
arbetsmarknaden. Exempelvis kan Arb
- Page 89 and 90:
Diagram 3.12 Arbetskraften (höger)
- Page 91 and 92:
Slutsatsen av detta är inte att ek
- Page 93 and 94:
4. Den samhällsekonomiska debatten
- Page 95 and 96:
alla samhällets områden och det m
- Page 97 and 98:
Även för relationerna mellan olik
- Page 99 and 100:
men också 1970-talets överbryggni
- Page 101 and 102:
4.4 Nyliberalismens två rotsystem
- Page 103 and 104:
livet handlar mer om inflytande öv
- Page 105 and 106:
ändå skapas vill nyliberalerna at
- Page 107 and 108:
sänkta ersättningsnivåer i socia
- Page 109 and 110:
vanligaste orsaken till att slutsat
- Page 111 and 112:
att göra staten välmående. Uppdr
- Page 113 and 114:
tyder att varje människa ska behan
- Page 115 and 116:
Även på arbetsplatserna märks ko
- Page 117 and 118:
Mot nyliberalismens marknadsfundame
- Page 119 and 120:
5. Den fackliga uppgiften Fackföre
- Page 121 and 122:
nivå. Man ska inte vara så rädd
- Page 123 and 124:
är normalt den enda försörjnings
- Page 125 and 126:
undervegetationen. Hur den debatten
- Page 127 and 128:
som är produktionsinriktade (före
- Page 129 and 130:
Kreditsystemet och finansmarknadern
- Page 131 and 132:
kapitel 4). Och på många sätt tv
- Page 133 and 134:
Produktmarknaden kräver omfattande
- Page 135 and 136:
Den primära kraften bakom teknikut
- Page 137 and 138:
Detta bidrar även till att förkla
- Page 139 and 140:
gott. Detta är en av grunderna til
- Page 141 and 142:
kan. Fackligt medlemskap är långs
- Page 143 and 144:
avtagit är inte sanna. Tvärtom, t
- Page 145 and 146:
6. Lönebildningens grunder Vi leve
- Page 147 and 148:
ha en mer decentraliserad lönebild
- Page 149 and 150:
I ett demokratiskt samhälle finns
- Page 151 and 152:
6.1.3 Andra system för reglering a
- Page 153 and 154:
system visar, skapar det en stelhet
- Page 155 and 156:
arbetslösheten blir högre i länd
- Page 157 and 158:
ur”. Men Europanormen handlar ock
- Page 159 and 160:
skadar marknadsekonomin och näring
- Page 161 and 162:
Samspelet mellan arbetsmarknadspart
- Page 163 and 164:
Diagram 6.1 Antal arbetare och tjä
- Page 165 and 166:
Diagram 6.3 Sysselsättningen efter
- Page 167 and 168:
6.4 Lönebildningens institutioner
- Page 169 and 170:
att löneökningstakten anpassas ti
- Page 171 and 172:
stället legitimitet genom att hän
- Page 173 and 174:
en. Det gemensamma handlandet har a
- Page 175 and 176:
arbetsmarknaden, även för dem som
- Page 177 and 178:
7. En moderniserad lönebildning f
- Page 179 and 180:
skaleffekt på sysselsättningen. 1
- Page 181 and 182:
Diagram 7.1 Avtalsrörelserna 1998-
- Page 183 and 184:
lificerade jobb är framtiden. I de
- Page 185 and 186:
talägare. Detta är den för fackf
- Page 187 and 188:
tegi. I synnerhet i USA debatteras
- Page 189 and 190:
genom bland annat befattningsutveck
- Page 191 and 192:
7.2.3 Rättvisedimension tre - för
- Page 193 and 194:
Diagram 7.5 Medellön för arbetare
- Page 195 and 196:
förenliga med vår syn på rättvi
- Page 197 and 198:
Valutaregleringens avskaffande kan
- Page 199 and 200:
opeiska institutionerna om en polit
- Page 201 and 202:
Svensk lönebildning som den utveck
- Page 203 and 204:
Lönekostnadsnormeringen har funger
- Page 205 and 206:
7.4 LOs styrelse föreslår För at
- Page 207 and 208:
också individen indirekt eftersom
- Page 209 and 210:
8.2.2 Högst 2-4 procents arbetslö
- Page 211 and 212:
Diagram 8.2 Arbetslösheten 2013 i
- Page 213 and 214:
eroende på var man befinner sig i
- Page 215 and 216:
Diagram 8.5 Sysselsättningsgraden
- Page 217 and 218:
Diagram 8.7 Mäns sysselsättningsg
- Page 219 and 220:
Även om delmålen för arbetslösh
- Page 221 and 222:
8.4 LOs styrelse föreslår LOs sty
- Page 223 and 224:
9.1.1 Finanskrisens påverkan på U
- Page 225 and 226:
Diagram 9.1 Riksbankens reporänta,
- Page 227 and 228:
Diagram 9.2 Bytesbalans som andel a
- Page 229 and 230:
näringslivet består i dag i högr
- Page 231 and 232:
Diagram 9.4 Arbetslöshet och jämv
- Page 233 and 234:
9.4.2 … och en mer expansiv finan
- Page 235 and 236:
lig sektor öka i nivå med omkring
- Page 237 and 238:
lider av bristande underhåll med s
- Page 239 and 240:
Diagram 9.5 Två möjliga scenarion
- Page 241 and 242:
att ett nytt regelverk är på plat
- Page 243 and 244:
av politiken har under lång tid ru
- Page 245 and 246:
En skola för den framtida arbetskr
- Page 247 and 248:
10. En stabiliseringspolitik för f
- Page 249 and 250:
har fått igenom de normpolitiska a
- Page 251 and 252:
tärisera den svenska penningpoliti
- Page 253 and 254:
at att hålla inflationen låg snar
- Page 255 and 256:
En viktig slutsats av detta resonem
- Page 257 and 258:
därför inte ändras. Däremot beh
- Page 259 and 260:
tionella ekonomer har pekat på att
- Page 261 and 262:
sak på den nya regimen med inflati
- Page 263 and 264:
mål. Sedan år 2000 innebär det f
- Page 265 and 266:
lagt grunden för en mer långsikti
- Page 267 and 268:
på grund av att den borgerliga reg
- Page 269 and 270:
ör utgiftstaken kunna höjas för
- Page 271 and 272:
Genom valutaregleringen hade det fi
- Page 273 and 274:
Diagram 10.3 Bankernas tillgångar
- Page 275 and 276:
Alla företag har en tillgångssida
- Page 277 and 278:
Demokratisk kontroll över bankerna
- Page 279 and 280:
11. Jämställdhet och offentlig v
- Page 281 and 282:
Diagram 11.1 Personer utanför arbe
- Page 283 and 284:
Diagram 11.3 Orsak till deltidsarbe
- Page 285 and 286:
med åren tar papporna fortfarande
- Page 287 and 288:
pojkar i genomsnitt har lägre bety
- Page 289 and 290:
Diagram 11.7 Kvinnor i arbetaryrken
- Page 291 and 292:
den. Finansieringen av välfärdssy
- Page 293 and 294:
Möjligheterna att köpa privata tj
- Page 295 and 296:
11.4 Välfärden kräver ökade res
- Page 297 and 298:
11.5 LOs styrelse föreslår LOs st
- Page 299 and 300:
sedan Rehn-Meidner-modellens framv
- Page 301 and 302:
Tabell 12.1 Andelen långtidsarbets
- Page 303 and 304:
centuellt sett ungefär lika mycket
- Page 305 and 306:
lågkvalificerade jobb växer fram
- Page 307 and 308:
Diagram 12.3 Sveriges Beveridgekurv
- Page 309 and 310:
mäter det, en sämre position på
- Page 311 and 312:
hetens fördelning har utvecklats.
- Page 313 and 314:
Ansvaret för stöd till arbetslös
- Page 315 and 316:
Diagram 12.5 Deltagare i arbetsmark
- Page 317 and 318:
Diagram 12.6 Aktivkvot 1976-2014 An
- Page 319 and 320:
Diagram 12.7 Arbetsmarknadsutbildni
- Page 321 and 322: en har en så svag position inom ar
- Page 323 and 324: sig över denna i det samrådsförf
- Page 325 and 326: arbetslösa i olika åldrar eller m
- Page 327 and 328: insatser inte har fått ett arbete
- Page 329 and 330: Det har skett en normförskjutning
- Page 331 and 332: hall har en viktig roll och bör ge
- Page 333 and 334: nads- och utbildningspolitiska verk
- Page 335 and 336: 12.5 Arbetslöshetsförsäkringen A
- Page 337 and 338: Det motsvarar en högsta möjliga e
- Page 339 and 340: Diagram 12.9 Andelen ersättningsta
- Page 341 and 342: satser och aktivitetsstöd som mots
- Page 343 and 344: För att stärka positionen på arb
- Page 345 and 346: 13.2 Gymnasial vuxenutbildning 13.2
- Page 347 and 348: nadspolitiskt verktyg som delvis sk
- Page 349 and 350: etisk förankring, och den ska utve
- Page 351 and 352: eftergymnasial nivå. Därför bör
- Page 353 and 354: männa yrkeskompetenser och att ind
- Page 355 and 356: 13.7 LOs styrelse föreslår För a
- Page 357 and 358: 14. Grundläggande förutsättninga
- Page 359 and 360: Diagram 14.1 Investeringar som ande
- Page 361 and 362: Diagram 14.3 Fasta bruttoinvesterin
- Page 363 and 364: Diagram 14.5 Infrastrukturstocken s
- Page 365 and 366: Region Stockholm -- Trängsel på v
- Page 367 and 368: 14.2.2 Infrastrukturinvesteringar b
- Page 369 and 370: Diagram 14.8 Antalet färdigställa
- Page 371: Diagram 14.9 Förändring antalet h
- Page 375 and 376: Diagram 14.11 Utgifter för egen Fo
- Page 377 and 378: sträckning bidrar till nya jobb oc
- Page 379 and 380: 14.5 LOs styrelse föreslår LOs st
- Page 381 and 382: den framtida arbetskraften blir bä
- Page 383 and 384: men även i grundskolan sedan slute
- Page 385 and 386: Diagram 15.3 Andel med slutbetyg fr
- Page 387 and 388: Diagram 15.4 Variation i betyg som
- Page 389 and 390: Diagram 15.6 Andel elever i procent
- Page 391 and 392: Diagram 15.8 Fördelning av elever
- Page 393 and 394: Diagram 15.9 Nybörjarelever i års
- Page 395 and 396: ningsanordnare är goda exempel som
- Page 397 and 398: arn per årsarbetare ökat till 17,
- Page 399 and 400: Allt detta leder till att yrket har
- Page 401 and 402: Förslag Mot bakgrund av ovanståen
- Page 403 and 404: åtminstone inte på kort sikt, att
- Page 405 and 406: verkat till en ökad spridning i re
- Page 407 and 408: 15.3.5 Ett betygssystem för mindre
- Page 409 and 410: Det finns också studier som visar
- Page 411 and 412: ildning och kvinnor med utländsk b
- Page 413 and 414: Referenser 6F (2014), Bygg bort arb
- Page 415 and 416: Carlén, Thomas (2014a), Hur många
- Page 417 and 418: likheten för ett jämställt för
- Page 419 and 420: Konjunkturinstitutet (2012), Effekt
- Page 421 and 422: Meager, Gabrielle & Marta Szebehely
- Page 423 and 424:
Skolinspektionen (2014), Kommunerna
- Page 425 and 426:
Wennemo Lanninger, Love (2015), Ung
- Page 427 and 428:
14. Vägval när det gäller markna