Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

ningen flyttas till andra länder, projekt för projekt. Viktiga drivkrafter
bakom denna utflyttning är närheten till tillväxtmarknader och produktionsanläggningar
samt att andra länders förutsättningar att bedriva
forskning tilltar.
14.4.2 Ger forskningssatsningen resultat för Sverige?
Sverige satsar alltså stora medel på forskning. Men får vi ut tillräckligt
i form av ökat välstånd? Tidigare har det påståtts att den svenska
forskningssatsningen inte varit tillräckligt produktiv – dels för att den
svenska högteknologiska industrin i jämförelse med andra OECD-länder
inte ansågs nå en tillräckligt hög produktion eller export med hänsyn till
dess höga FoU-nivåer, dels för att akademin (universitet och högskolor)
presterar otillräckligt och inte tar fram innovationer i tillräcklig omfattning.
339 Dessa analyser har dock sitt ursprung i analyser från 1980-talets
mitt; senare studier visar att bilden behöver nyanseras.
Svensk export och produktion inom högteknologiska sektorer har
förvisso utvecklats långsammare än i övriga OECD men sysselsättningen
har samtidigt haft en relativt god utveckling. Sverige har också sedan
mitten av 1980-talet varit bra på att ta fram ny teknik (patent) och FoUsatsningarna
har huvudsakligen ökat i växande sektorer. 340
Påståendet att akademin presterar otillräckligt tycks inte heller stämma.
Den svenska akademin lyckas få fram en hög andel av de svenska
patenten jämfört med akademiernas andel i andra länder. Detta har
dessutom skett samtidigt som patenten totalt sett har blivit fler. Jämfört
med den andel patent som USAs akademi lyckas få fram är den svenska
akademins andel något högre. 341
Slutsatsen är att Sverige satsar en relativt sett hög andel av BNP på
FoU, även om trenden är fallande. Det sistnämnda kan vara ett tecken
på att Sverige behöver öka FoU-utgifterna något, men att endast nöja sig
med att öka dessa utgifter i största allmänhet kan vara ett alltför enkelt
sätt att ta sig an problemen och utgör inte nödvändigtvis lösningen på
Sveriges problem med för hög arbetslöshet.
För att skapa en forsknings- och innovationsmiljö som i högre ut-
339 Vinnova (2013)
340 Vinnova (2013)
341 Vinnova (2013).
376 | VÄGEN TILL FULL SYSSELSÄTTNING OCH RÄTTVISARE LÖNER