Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

Fördjupningsruta 9.1
Pressa ner arbetslösheten med ökad efterfrågan
Arbetslöshet är inte enbart ett konjunkturfenomen utan förekommer över hela konjunkturcykeln,
även i högkonjunkturer. Denna konjunkturoberoende del av arbetslösheten brukar benämnas jämviktsarbetslöshet.
Jämviktsarbetslösheten uppstår därför att arbetsmarknaden inte är en idealiserad perfekt marknad.
På perfekta marknader anpassar sig priset så att efterfrågan vid varje tidpunkt är lika med
utbudet. Är utbudet större än efterfrågan faller priset och vice versa. Men på arbetsmarknaden
anpassar sig inte priset/lönen omedelbart så att utbud och efterfrågan möts.
En av de faktorer som skiljer arbetsmarknaden från en perfekt marknad är förekomsten av friktioner.
Arbetsmarknaden kännetecknas av ständiga in- och utflöden av personer. Eftersom det vanligen
tar tid för en arbetsgivare att hitta någon som är lämplig att anställa, och tid för en arbetslös
person att hitta ett lämpligt jobb, uppstår alltid en viss arbetslöshet. Omfattningen av denna arbetslöshet
kan dock variera, bland annat beroende på hur väl matchningen mellan arbetslösa och lediga
jobb fungerar.
Jämviktsarbetslösheten går inte att observera utan måste uppskattas. Konjunkturinstitutet har
försökt att uppskatta jämviktsarbetslösheten sedan 1990-talets början och jämfört den med den faktiska
arbetslösheten. Skillnaden utgör, i teorin, den arbetslöshet som beror på för låg efterfrågan.
Enligt Konjunkturinstitutets uppskattning har den faktiska arbetslösheten legat över jämviktsarbetslösheten
med drygt 1 procentenhet (drygt 40 000 jobb) de senaste åren.
Andra bedömare menar att skillnaden kan vara ännu större. Exempelvis menar före detta vice
riksbankschefen Lars Svensson att jämviktsarbetslösheten ligger runt 5,5 procent, vilket är nästan
1 procentenhet lägre än Konjunkturinstitutets beräkningar.
Jämviktsarbetslöshet är dock ett problematiskt begrepp. Utgångspunkten i ekonomisk teori är
att jämviktsarbetslösheten endast kan påverkas med hjälp av strukturreformer eller strukturella
förändringar på arbetsmarknaden.
Fackföreningsrörelsen har förvisso inget problem med strukturreformer utan är positivt inställd
till reformer som kan minska arbetslösheten och öka produktionsförmågan i ekonomin. I den här
rapporten föreslås exempelvis åtgärder för att öka kvinnors arbetsutbud, förbättringar av utbildningssystemet
och förslag för att se till att det byggs bostäder där det efterfrågas arbetskraft. Men
att enbart tro att jämviktsarbetslösheten av i dag kan påverkas av strukturreformer är feltänkt.
Arbetslösa med låg utbildning eller personer som står utanför arbetsmarknaden ses ofta som
strukturellt arbetslösa, dömda att inte få jobb om de inte skaffar sig ny utbildning, ökar sin jobbsökarintensitet
eller accepterar lägre löner. Men en stark efterfrågan kan hjälpa de här personerna
att få jobb, och när man väl fått en fot in på arbetsmarknaden ökar sannolikheten att få jobb på
230 | VÄGEN TILL FULL SYSSELSÄTTNING OCH RÄTTVISARE LÖNER