Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

3.3.1 Tänkbara orsaker till det höga bytesbalansöverskottet
I en underlagsrapport till projektet använder P-O Edin det finansiella
sparandet (det vill säga andelen av inkomsterna som varken konsumeras
eller investeras) för att peka på stora underliggande förändringar i ekonomin
sedan början på 1990-talet. 63 Det har skett tre större förändringar
i utvecklingen av det finansiella sparandet sedan början av 1990-talet:
1) svängningarna har blivit större, 2) privat sektor har kraftigt skiftat
sitt finansiella sparande från negativt till positivt, 3) utlandet har sedan
1994 ett negativt finansiellt sparande. Privat och offentlig sektor har i
genomsnitt sedan början respektive slutet av 1990-talet visat stora överskott,
det vill säga sparat mer än man har investerat.
Konjunkturinstitutet beskriver det samlade sparandet i Sverige som
stort och hushållens sparande som högt ur ett historiskt perspektiv. 64
Under de senaste två decennierna har sparandet dessutom ökat. Framför
allt är det sparandet i utländska tillgångar som ökat, vilket bidragit
till de stora överskotten i bytesbalansen. Det ökade sparandet har alltså
varit ett resultat av ett växande finansiellt sparande; det reala sparandet
65 har endast ökat svagt.
Den svaga inhemska efterfrågan återspeglas i det svenska bytesbalansöverskottet
på cirka 6 procent av BNP. Ola Pettersson diskuterar de
bakomliggande orsakerna i en underlagsrapport till projektet. 66
En mekanism som får starkt stöd i empiriska undersökningar är att
den offentliga sektorns sparande påverkar bytesbalansen. 67 Det innebär
att finanspolitiska åtstramningar bidrar till förbättringar i bytesbalansen.
Detta indikerar att den kraftiga åtstramningen av de offentliga
finanserna i mitten på 1990-talet kan vara en bidragande orsak till det
svenska bytesbalansöverskottet. Därefter skapade politikerna dessutom
det nya, strikta finanspolitiska ramverk som gällt sedan dess. 68
SNS konjunkturråd 69 menar också att budgetkonsolideringen efter
63 Edin (2015), underlagsrapport 19.
64 Konjunkturinstitutet (2013), Fördjupning Det samlade finansiella sparandet i Sverige mindre än
tidigare.
65 Det vill säga fasta bruttoinvesteringar.
66 Pettersson (2014), underlagsrapport 9.
67 Se till exempel Bluedorn & Leigh (2011).
68 Mer om utformningen av ramverket i kapitel 10.
69 Vredin m.fl. (2012), s. 91–92.
3. Vad beror arbetslösheten på? | 75