Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

2.5.2 Ökade inkomstskillnader
Arbetslöshet drar isär ett samhälle, inte minst socialt eftersom individer
som står utanför arbetsmarknaden också hamnar utanför den tillhörighet
som ett arbete innebär. Ökade inkomstklyftor innebär ytterligare
stora påfrestningar. Som för att lägga sten på börda har stora delar av
den sysselsättningspolitik som bedrivits sedan 2006 dessutom fokuserat
på att öka de ekonomiska skillnaderna mellan dem som arbetar och dem
som inte gör det. Exempelvis har reformer genomförts för att minska
antalet arbetslösa och sjuka i och utanför arbetskraften och det centrala
instrumentet för att åstadkomma detta har varit att strama upp
regelverken kring arbetslöshets- och sjukförsäkringarna samt försämra
ersättningsnivåerna. Detta har gett tydliga effekter på utvecklingen av
de relativa inkomsterna i Sverige.
I SNS 27 Välfärdsrapport 2011 konstateras att ”oavsett vilket mått man
använder sig av går det att konstatera en trendmässig ökning av inkomstskillnaderna
i Sverige från 1980 till i dag”. 28 Detta innebär ett brott med
utvecklingen längre bakåt i historien. Mellan 1930 och 1950 minskade
inkomstspridningen kraftigt. Mellan 1950 och 1965 var minskningen
något svagare för att 1965 till 1980 åter vara kraftig. Sedan 1980 har skillnaderna
ökat över hela inkomstskalan, både mellan medianinkomsttagarna
och höginkomsttagarna samt mellan medianinkomsttagarna
och låginkomsttagarna. 29
Sverige är nu det OECD-land där andelen fattiga har ökat snabbast
de senaste 25 åren. 30 Sverige är därmed inte längre världens mest jämlika
land; samtliga nordiska länder, liksom Tjeckien, Slovakien, Belgien och
Österrike, har mindre inkomstskillnader. 31
Ökningen av inkomstskillnaderna sedan början på 1980-talet är dock
inget unikt svenskt fenomen, utan en liknande utveckling finns i flera
avancerade ekonomier. I USA är huvudförklaringen till ökade inkomstskillnader
att grupper med redan höga löner har haft en mycket bättre
löneutveckling än personer med genomsnittliga löner. Toppen har dragit
27 Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
28 Björklund & Jäntti (2011).
29 Median innebär det mittersta värdet i en rangordning av alla inkomster.
30 Mätt som andelen av befolkningen vars disponibla inkomster understiger 50 procent av medianinkomsten.
31 OECD (2013).
2. Den svenska arbetsmarknaden | 51