Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

Även på arbetsplatserna märks konsekvenserna av arbetets varublivande.
Arbetsmiljön försämrades snabbt under 1990-talet. Störst har
förändringen varit för kvinnliga arbetare, följda av kvinnliga lägre tjänstemän
och sedan av manliga arbetare.
En ytterligare konsekvens av att marknadsmekanismerna blivit starkare
på arbetsmarknaden är att ett oorganiserat så kallat prekariat vuxit
fram – inte bara i Sverige. Det är grupper som förenas av att de arbetar
för sin och sin familjs försörjning men saknar fast anställning. De är
arbetare men saknar ofta arbetsgivare och är bara sällan organiserade.
De passar inte in i fackets traditionella mallar. Särskilt utsatta är papperslösa,
personer från tredje land med arbetstillstånd samt utstationerade
från ett EU-land. Här finns fortsatt mycket arbete att göra för LO
och LO-förbunden.
4.10 Om att göra upp med myter
En vinnande berättelse är en framgång för den som fått människan att
förstå världen på ett visst sätt. Den som får sitt perspektiv bekräftat
har vunnit en seger. Men känslan av att verkligen förstå en berättelse
kan också frigöra motbilder. Som vi skrev i inledningen: Den som kan
kontrollera och påverka berättelserna om hur människor bör leva sina
liv i gemenskap med andra får ett enormt inflytande.
Att göra upp med det nyliberala tankegodset handlar alltså om att
våga ifrågasätta och kritisera påståenden om den självreglerande marknaden
som ständigt omger oss. I mångt och mycket handlar det om myter
som kommit att accepteras som sanningar. Inget tankeparadigm varar
för evigt. Allt fast förflyktigas.
Låt oss därför avslutningsvis nämna några av de nyliberala myterna
och ge förslag på motfrågor och alternativa påståenden. Kanske är sanningen
bakom myterna dess motsats? Tänk om höjda löner skapar fler
jobb – inte färre? Kanske är detta arbetarrörelsens största utmaning – att
formulera och bygga en sammanhängande berättelse om hur den kapitalistiska
ekonomin åter ska bäddas in och att andra svar på svåra frågor.
4. Den samhällsekonomiska debattens tankeramar | 115