Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

levnaden. Fackets uppgift att kontrollera att avtalen följs blir mindre. I
stället får staten ett kontrollansvar, eftersom det är staten som ”lyfter
upp” kollektivavtalet till allmänt bindande verkan. Staten, som ofta har
bristande resurser och dessutom står ett steg längre från arbetsmarknaden
än vad facket gör, får svårt att kontrollera efterlevnaden. Det finns
även risk att allmängiltigförklaring minskar den fackliga organisationsgraden
och därmed avtalens legitimitet. Det leder i sin tur till att arbetstagarnas
kollektiva styrka och inflytande minskar – det blir svårare att
upprätthålla avtal med bra löner och anställningsvillkor.
Anledningen till att organisationsgraden minskar i ett system med
allmängiltigförklaring är att det så kallade fripassagerarproblemet blir
så mycket större när det varken behövs fackligt medlemskap eller facklig
kamp får att få del av värdet av kollektivavtalet. Allmängiltigförklaringen
äger rum oavsett om man är medlem i facket eller inte.
De länder som reglerar minimilöner i lag har det dels av tradition, dels
av brist på fackligt inflytande på arbetsmarknaden. För länder med ytterst
lågt fackligt inflytande och låg organisationsgrad kan detta vara
den enda lösningen för att rättsligt garantera alla arbetstagare en viss
lägsta lönenivå. För att minimilönen ska garanteras alla krävs att lagen
efterlevs, och utan fackliga organisationer av betydelse blir det statens
uppgift att bedriva denna kontroll. Skillnaden mellan verklighetens och
lagbokens löner och arbetsvillkor blir i praktiken ofta stor.
I kölvattnet av EU-domstolens dom i Lavalmålet framfördes från arbetsgivarorganisationen
Teknikföretagen att minimilön i lag kan vara
ett lämpligt sätt att följa EU-lagstiftningen. Teknikföretagen menar
att det är tillåtet enligt EU-rätten att ha en kollektivavtalsmodell som
den i Sverige men att modellen är svår att tillämpa på arbetstagare som
utstationeras i Sverige.
Dock finns det två parter på arbetsmarknaden – den ena parten säljer
arbete och den andra köper arbete. Att en tredje part då ska sätta priset
förefaller ologiskt. Om staten blandar sig i denna överenskommelse
skulle det leda till att avtalets och parternas legitimitet undermineras.
Det finns även svårigheter för statsmakten när det gäller att bestämma
nivån på minimilönen eftersom det inte finns en minimilön som passar
alla branscher och regioner. Skulle en lagstadgad minimilön sättas
väldigt lågt, vilket erfarenheterna från de länder som har ett sådant
152 | VÄGEN TILL FULL SYSSELSÄTTNING OCH RÄTTVISARE LÖNER