Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

dering av de tillfälliga statsbidragen bedömningen att om kommunerna
hade fått informationen om de tillfälliga statsbidragen tidigare och om
de hade fått bidraget i mer än ett år hade konsumtionen och sysselsättningen
kunnat hållas på en högre nivå under krisen än vad som blev
fallet. Även effekten på sysselsättningen i hela ekonomin hade varit
större, enligt Konjunkturinstitutet. 56
Den borgerliga regeringens ekonomiska politik har i stort inriktat
in sig på sänkta skatter för dem som arbetar och för personer med förmögenheter
(jobbskatteavdraget, sänkt fastighetsskatt samt avskaffad
förmögenhetsskatt) samt försämringar i trygghetsförsäkringarna. Som
konstateras i senaste utgåvan av LO-ekonomernas Ekonomiska utsikter 57
har denna inriktning varit olycklig ur ett konjunkturperspektiv. Via
skattesänkningarna har resurser förts från personer som konsumerar en
stor del av sin inkomst till personer som konsumerar en mindre del av
sin inkomst. Försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen har dessutom
försvagat de automatiska stabilisatorerna relativt kraftigt. Det kan antas
att en annan inriktning på finanspolitiken hade resulterat i högre
efterfrågan och därför varit mer lämplig ur ett stabiliseringsperspektiv.
Konjunkturinstitutets senaste prognos indikerar att det är slut på
de mer expansiva åren. Det långsiktiga målet för finanspolitiken i en
balanserad konjunktur har sedan 2000 varit ett överskott på 1 procent
av BNP. Detta mål kommer nu sannolikt successivt att överges, 58 möjligen
till förmån för ett balansmål, det vill säga ett mål som innebär
att utgifter och inkomster ska vara lika stora över en konjunkturcykel.
Eftersom de offentliga finanserna än så länge befinner sig en bit ifrån
ett balansmål har Finansdepartementet annonserat att de ämnar hålla
fast vid en princip som innebär finansiering krona för krona av samtliga
reformer. I Konjunkturinstitutets beräkningar stiger då det strukturella
sparandet mellan 2014 och 2019. Detta beror på en automatisk budgetförstärkning
som kommer av att skatteintäkterna ungefär utvecklas
i takt med BNP medan de offentliga utgifterna tenderar att falla som
andel av BNP med oförändrade regler.
56 Konjunkturinstitutet (2012).
57 LO (2015b).
58 Se DN debatt den 3 mars 2015: http://www.dn.se/debatt/battre-framtidsutsikter-utan-atstramande-overskottsmal/.
3. Vad beror arbetslösheten på? | 71