Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

Diagram 10.2 Svensk styrränta, inflation (KPIF 181 ) samt real styrränta 1990–2015
Reporänta KPIF Reporänta minus KPIF
15 %
10 %
5 %
0 %
5 %
91-01-01
90-01-01
92-01-01
94-01-01
93-01-01
96-01-01
95-01-01
97-01-01
99-01-01
98-01-01
01-01-01
00-01-01
03-01-01
02-01-01
04-01-01
05-01-01
06-01-01
07-01-01
08-01-01
11-01-01
09-01-01
10-01-01
12-01-01
14-01-01
13-01-01
15-01-01
Källa: Macrobond.
senaste krisen hade även centralbankernas styrräntor legat på en högre
nivå och i så fall hade det funnits utrymme för mer kraftfulla räntesänkningar.
Argumentet är alltså att alltför låga inflationsmål gör att även
styrräntorna tenderar att ligga på en låg nivå, vilket minskar det penningpolitiska
manöverutrymmet vid en lågkonjunktur. 181 Argumentet att
ett högre inflationsmål skapar större utrymme för realräntesänkningar
förs också fram av den socialdemokratiska forskningskommissionen. 182
I diagram 10.2 nedan syns Riksbankens styrränta (reporäntan) samt
inflationen och den reala räntan. Som synes var styrräntan mycket nära
noll redan i samband med finanskrisen.
De flesta stora centralbanker har i dag ett inflationsmål på cirka 2
procent. Inflationsmålet har haft stora fördelar men allt fler interna-
181 Blanchard m.fl. (2010).
182 Homlund m.fl. (2014).
258 | VÄGEN TILL FULL SYSSELSÄTTNING OCH RÄTTVISARE LÖNER