Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

11. Jämställdhet och offentlig välfärd
– förutsättningar för full sysselsättning
11.1 ”440 000 fler sysselsatta” om kvinnor arbetade i
samma utsträckning som män 204
Den största skillnaden på svensk arbetsmarknad i absoluta tal är den
mellan män och kvinnor. Skulle kvinnors sysselsättningsgrad vara lika
hög som mäns skulle sysselsättningen öka med omkring 137 000 personer.
Skulle kvinnor dessutom jobba lika många timmar i veckan som män
skulle det innebära en ökad sysselsättning med 9,7 miljoner arbetade
timmar per vecka, vilket motsvarar 300 000 fler sysselsatta. Sammantaget
uppgår skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor alltså
till motsvarande nästan 440 000 sysselsatta. Detta beskrivs tydligare i
fördjupningsruta 11.1.
Men det är inte bara kön utan också klass som avgör hur mycket
kvinnor förvärvsarbetar. Ju kortare utbildning och lägre lön personer
har, desto lägre blir sysselsättningsgraden.
11.1.1 Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män
Kvinnor har omkring 5 procentenheters lägre sysselsättningsgrad än
män och denna skillnad har varit relativt konstant de senaste 25 åren.
Det var endast under 1990-talskrisen som skillnaden i princip upphörde
under en kort period, vilket berodde på att mäns sysselsättning föll
kraftigare än kvinnors.
Skillnaden i sysselsättningsgrad finns nästan oaktat vilken åldersgrupp
som studeras. Det är endast i början av arbetslivet, i åldersgruppen
20–24 år, som sysselsättningsgraden mellan män och kvinnor är
någorlunda jämn.
Skillnaden i sysselsättningsgrad kan förklaras av två bakomliggande
skillnader – dels att kvinnor är sjuka i högre omfattning än män, dels
att kvinnor hemarbetar (är ”hemmafruar”) i större utsträckning.
204 I detta kapitel beskrivs könsskillnaderna avseende sysselsättning. Löneskillnader mellan män
och kvinnor beskrivs i kapitel 7.
11. Jämställdhet och offentlig välfärd – förutsättningar för full sysselsättning | 279