Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

More documents

Recommendations

Info

Diagram 3.7 Bytesbalans som andel av BNP, Sverige 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 2 % 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB. En enkel beskrivning av bytesbalansöverskottet är att Sverige som nation har en lägre efterfrågan på varor och tjänster från utlandet än vad utlandet har på varor och tjänster från Sverige. Men varför är det så? Och hur ska denna obalans förklaras och bedömas? Den bakomliggande makroekonomiska beskrivningen är att det sparas mer än det investeras i Sverige. I rapporten Enkla regler svåra tider 62 beskriver SNS Konjunkturråd att en fundamental orsak kan sammanfattas som ”pessimism om landets framtida ekonomiska utveckling”, det vill säga låga förväntningar om framtida inkomsttillväxt och produktivitet som i sin tur höjer hushållens sparande och sänker företagens investeringsvilja. 62 Vredin m.fl. (2012). 74 | VÄGEN TILL FULL SYSSELSÄTTNING OCH RÄTTVISARE LÖNER
3.3.1 Tänkbara orsaker till det höga bytesbalansöverskottet I en underlagsrapport till projektet använder P-O Edin det finansiella sparandet (det vill säga andelen av inkomsterna som varken konsumeras eller investeras) för att peka på stora underliggande förändringar i ekonomin sedan början på 1990-talet. 63 Det har skett tre större förändringar i utvecklingen av det finansiella sparandet sedan början av 1990-talet: 1) svängningarna har blivit större, 2) privat sektor har kraftigt skiftat sitt finansiella sparande från negativt till positivt, 3) utlandet har sedan 1994 ett negativt finansiellt sparande. Privat och offentlig sektor har i genomsnitt sedan början respektive slutet av 1990-talet visat stora överskott, det vill säga sparat mer än man har investerat. Konjunkturinstitutet beskriver det samlade sparandet i Sverige som stort och hushållens sparande som högt ur ett historiskt perspektiv. 64 Under de senaste två decennierna har sparandet dessutom ökat. Framför allt är det sparandet i utländska tillgångar som ökat, vilket bidragit till de stora överskotten i bytesbalansen. Det ökade sparandet har alltså varit ett resultat av ett växande finansiellt sparande; det reala sparandet 65 har endast ökat svagt. Den svaga inhemska efterfrågan återspeglas i det svenska bytesbalansöverskottet på cirka 6 procent av BNP. Ola Pettersson diskuterar de bakomliggande orsakerna i en underlagsrapport till projektet. 66 En mekanism som får starkt stöd i empiriska undersökningar är att den offentliga sektorns sparande påverkar bytesbalansen. 67 Det innebär att finanspolitiska åtstramningar bidrar till förbättringar i bytesbalansen. Detta indikerar att den kraftiga åtstramningen av de offentliga finanserna i mitten på 1990-talet kan vara en bidragande orsak till det svenska bytesbalansöverskottet. Därefter skapade politikerna dessutom det nya, strikta finanspolitiska ramverk som gällt sedan dess. 68 SNS konjunkturråd 69 menar också att budgetkonsolideringen efter 63 Edin (2015), underlagsrapport 19. 64 Konjunkturinstitutet (2013), Fördjupning Det samlade finansiella sparandet i Sverige mindre än tidigare. 65 Det vill säga fasta bruttoinvesteringar. 66 Pettersson (2014), underlagsrapport 9. 67 Se till exempel Bluedorn & Leigh (2011). 68 Mer om utformningen av ramverket i kapitel 10. 69 Vredin m.fl. (2012), s. 91–92. 3. Vad beror arbetslösheten på? | 75
Page 1 and 2:
FULL SYSSELSÄTTNING OCH SOLIDARISK
Page 3 and 4:
Innehåll Sammanfattning 8 Fackför
Page 5 and 6:
7. En moderniserad lönebildning f
Page 7 and 8:
15. Utbildning för en stark, jäms
Page 9 and 10:
på den fallande organisationsgrade
Page 11 and 12:
Inflationen har varit låg och real
Page 13 and 14:
Om efterfrågepolitik kan användas
Page 15 and 16:
lider av för lite underhåll och b
Page 17 and 18:
en ledig bostad, särskilt i de vä
Page 19 and 20:
Rapportens kapitel i korthet Nedan
Page 21 and 22:
arna är många. Värdediskrimineri
Page 23 and 24: Kapitel 11. Jämställdhet och offe
Page 25 and 26: marknads- och utbildningsinsatser.
Page 27 and 28: Ett statuslyft för skolans persona
Page 29 and 30: frågor som rör dessa områden åt
Page 31 and 32: Diagram 2.1 Arbetslösheten sedan 1
Page 33 and 34: Diagram 2.2 Sysselsättningsgrad (1
Page 35 and 36: mäter arbetslöshet i grupper och
Page 37 and 38: Diagram 2.4 Arbetslöshet (20-64 å
Page 39 and 40: Diagram 2.5 Arbetslöshet efter utb
Page 41 and 42: Diagram 2.7 Arbetslöshet i olika
Page 43 and 44: och börjat publiceras av bland ann
Page 45 and 46: Diagram 2.10 Kvinnors arbetslöshet
Page 47 and 48: procent av männen. Den stora skill
Page 49 and 50: 2.5.1 Reallöneutveckling under hun
Page 51 and 52: 2.5.2 Ökade inkomstskillnader Arbe
Page 53 and 54: till kapitalinkomster. Bidraget fr
Page 55 and 56: Diagram 2.16 Lönespridning efter k
Page 57 and 58: Diagram 2.17 Kvinnors lön i procen
Page 59 and 60: den relativa ekonomiska standarden
Page 61 and 62: Aktiviteten i en ekonomi varierar
Page 63 and 64: Diagram 3.2 Arbetslöshet och jämv
Page 65 and 66: jämviktsarbetslösheten är kommer
Page 67 and 68: Diagram 3.5 Statsskuld, procent av
Page 69 and 70: att minska sparandet. Men möjlighe
Page 71 and 72: dering av de tillfälliga statsbidr
Page 73: den ogynnsamma demografiska utveckl
Page 77 and 78: nettosparande i den privata sektorn
Page 79 and 80: Den första var kreditavregleringen
Page 81 and 82: Diagram 3.10 Hushållens sparande s
Page 83 and 84: Diagram 3.11 Arbetslöshet och fina
Page 85 and 86: isk för diskriminering och en bris
Page 87 and 88: arbetsmarknaden. Exempelvis kan Arb
Page 89 and 90: Diagram 3.12 Arbetskraften (höger)
Page 91 and 92: Slutsatsen av detta är inte att ek
Page 93 and 94: 4. Den samhällsekonomiska debatten
Page 95 and 96: alla samhällets områden och det m
Page 97 and 98: Även för relationerna mellan olik
Page 99 and 100: men också 1970-talets överbryggni
Page 101 and 102: 4.4 Nyliberalismens två rotsystem
Page 103 and 104: livet handlar mer om inflytande öv
Page 105 and 106: ändå skapas vill nyliberalerna at
Page 107 and 108: sänkta ersättningsnivåer i socia
Page 109 and 110: vanligaste orsaken till att slutsat
Page 111 and 112: att göra staten välmående. Uppdr
Page 113 and 114: tyder att varje människa ska behan
Page 115 and 116: Även på arbetsplatserna märks ko
Page 117 and 118: Mot nyliberalismens marknadsfundame
Page 119 and 120: 5. Den fackliga uppgiften Fackföre
Page 121 and 122: nivå. Man ska inte vara så rädd
Page 123 and 124: är normalt den enda försörjnings
Page 125 and 126:
undervegetationen. Hur den debatten
Page 127 and 128:
som är produktionsinriktade (före
Page 129 and 130:
Kreditsystemet och finansmarknadern
Page 131 and 132:
kapitel 4). Och på många sätt tv
Page 133 and 134:
Produktmarknaden kräver omfattande
Page 135 and 136:
Den primära kraften bakom teknikut
Page 137 and 138:
Detta bidrar även till att förkla
Page 139 and 140:
gott. Detta är en av grunderna til
Page 141 and 142:
kan. Fackligt medlemskap är långs
Page 143 and 144:
avtagit är inte sanna. Tvärtom, t
Page 145 and 146:
6. Lönebildningens grunder Vi leve
Page 147 and 148:
ha en mer decentraliserad lönebild
Page 149 and 150:
I ett demokratiskt samhälle finns
Page 151 and 152:
6.1.3 Andra system för reglering a
Page 153 and 154:
system visar, skapar det en stelhet
Page 155 and 156:
arbetslösheten blir högre i länd
Page 157 and 158:
ur”. Men Europanormen handlar ock
Page 159 and 160:
skadar marknadsekonomin och näring
Page 161 and 162:
Samspelet mellan arbetsmarknadspart
Page 163 and 164:
Diagram 6.1 Antal arbetare och tjä
Page 165 and 166:
Diagram 6.3 Sysselsättningen efter
Page 167 and 168:
6.4 Lönebildningens institutioner
Page 169 and 170:
att löneökningstakten anpassas ti
Page 171 and 172:
stället legitimitet genom att hän
Page 173 and 174:
en. Det gemensamma handlandet har a
Page 175 and 176:
arbetsmarknaden, även för dem som
Page 177 and 178:
7. En moderniserad lönebildning f
Page 179 and 180:
skaleffekt på sysselsättningen. 1
Page 181 and 182:
Diagram 7.1 Avtalsrörelserna 1998-
Page 183 and 184:
lificerade jobb är framtiden. I de
Page 185 and 186:
talägare. Detta är den för fackf
Page 187 and 188:
tegi. I synnerhet i USA debatteras
Page 189 and 190:
genom bland annat befattningsutveck
Page 191 and 192:
7.2.3 Rättvisedimension tre - för
Page 193 and 194:
Diagram 7.5 Medellön för arbetare
Page 195 and 196:
förenliga med vår syn på rättvi
Page 197 and 198:
Valutaregleringens avskaffande kan
Page 199 and 200:
opeiska institutionerna om en polit
Page 201 and 202:
Svensk lönebildning som den utveck
Page 203 and 204:
Lönekostnadsnormeringen har funger
Page 205 and 206:
7.4 LOs styrelse föreslår För at
Page 207 and 208:
också individen indirekt eftersom
Page 209 and 210:
8.2.2 Högst 2-4 procents arbetslö
Page 211 and 212:
Diagram 8.2 Arbetslösheten 2013 i
Page 213 and 214:
eroende på var man befinner sig i
Page 215 and 216:
Diagram 8.5 Sysselsättningsgraden
Page 217 and 218:
Diagram 8.7 Mäns sysselsättningsg
Page 219 and 220:
Även om delmålen för arbetslösh
Page 221 and 222:
8.4 LOs styrelse föreslår LOs sty
Page 223 and 224:
9.1.1 Finanskrisens påverkan på U
Page 225 and 226:
Diagram 9.1 Riksbankens reporänta,
Page 227 and 228:
Diagram 9.2 Bytesbalans som andel a
Page 229 and 230:
näringslivet består i dag i högr
Page 231 and 232:
Diagram 9.4 Arbetslöshet och jämv
Page 233 and 234:
9.4.2 … och en mer expansiv finan
Page 235 and 236:
lig sektor öka i nivå med omkring
Page 237 and 238:
lider av bristande underhåll med s
Page 239 and 240:
Diagram 9.5 Två möjliga scenarion
Page 241 and 242:
att ett nytt regelverk är på plat
Page 243 and 244:
av politiken har under lång tid ru
Page 245 and 246:
En skola för den framtida arbetskr
Page 247 and 248:
10. En stabiliseringspolitik för f
Page 249 and 250:
har fått igenom de normpolitiska a
Page 251 and 252:
tärisera den svenska penningpoliti
Page 253 and 254:
at att hålla inflationen låg snar
Page 255 and 256:
En viktig slutsats av detta resonem
Page 257 and 258:
därför inte ändras. Däremot beh
Page 259 and 260:
tionella ekonomer har pekat på att
Page 261 and 262:
sak på den nya regimen med inflati
Page 263 and 264:
mål. Sedan år 2000 innebär det f
Page 265 and 266:
lagt grunden för en mer långsikti
Page 267 and 268:
på grund av att den borgerliga reg
Page 269 and 270:
ör utgiftstaken kunna höjas för
Page 271 and 272:
Genom valutaregleringen hade det fi
Page 273 and 274:
Diagram 10.3 Bankernas tillgångar
Page 275 and 276:
Alla företag har en tillgångssida
Page 277 and 278:
Demokratisk kontroll över bankerna
Page 279 and 280:
11. Jämställdhet och offentlig v
Page 281 and 282:
Diagram 11.1 Personer utanför arbe
Page 283 and 284:
Diagram 11.3 Orsak till deltidsarbe
Page 285 and 286:
med åren tar papporna fortfarande
Page 287 and 288:
pojkar i genomsnitt har lägre bety
Page 289 and 290:
Diagram 11.7 Kvinnor i arbetaryrken
Page 291 and 292:
den. Finansieringen av välfärdssy
Page 293 and 294:
Möjligheterna att köpa privata tj
Page 295 and 296:
11.4 Välfärden kräver ökade res
Page 297 and 298:
11.5 LOs styrelse föreslår LOs st
Page 299 and 300:
sedan Rehn-Meidner-modellens framv
Page 301 and 302:
Tabell 12.1 Andelen långtidsarbets
Page 303 and 304:
centuellt sett ungefär lika mycket
Page 305 and 306:
lågkvalificerade jobb växer fram
Page 307 and 308:
Diagram 12.3 Sveriges Beveridgekurv
Page 309 and 310:
mäter det, en sämre position på
Page 311 and 312:
hetens fördelning har utvecklats.
Page 313 and 314:
Ansvaret för stöd till arbetslös
Page 315 and 316:
Diagram 12.5 Deltagare i arbetsmark
Page 317 and 318:
Diagram 12.6 Aktivkvot 1976-2014 An
Page 319 and 320:
Diagram 12.7 Arbetsmarknadsutbildni
Page 321 and 322:
en har en så svag position inom ar
Page 323 and 324:
sig över denna i det samrådsförf
Page 325 and 326:
arbetslösa i olika åldrar eller m
Page 327 and 328:
insatser inte har fått ett arbete
Page 329 and 330:
Det har skett en normförskjutning
Page 331 and 332:
hall har en viktig roll och bör ge
Page 333 and 334:
nads- och utbildningspolitiska verk
Page 335 and 336:
12.5 Arbetslöshetsförsäkringen A
Page 337 and 338:
Det motsvarar en högsta möjliga e
Page 339 and 340:
Diagram 12.9 Andelen ersättningsta
Page 341 and 342:
satser och aktivitetsstöd som mots
Page 343 and 344:
För att stärka positionen på arb
Page 345 and 346:
13.2 Gymnasial vuxenutbildning 13.2
Page 347 and 348:
nadspolitiskt verktyg som delvis sk
Page 349 and 350:
etisk förankring, och den ska utve
Page 351 and 352:
eftergymnasial nivå. Därför bör
Page 353 and 354:
männa yrkeskompetenser och att ind
Page 355 and 356:
13.7 LOs styrelse föreslår För a
Page 357 and 358:
14. Grundläggande förutsättninga
Page 359 and 360:
Diagram 14.1 Investeringar som ande
Page 361 and 362:
Diagram 14.3 Fasta bruttoinvesterin
Page 363 and 364:
Diagram 14.5 Infrastrukturstocken s
Page 365 and 366:
Region Stockholm -- Trängsel på v
Page 367 and 368:
14.2.2 Infrastrukturinvesteringar b
Page 369 and 370:
Diagram 14.8 Antalet färdigställa
Page 371 and 372:
Diagram 14.9 Förändring antalet h
Page 373 and 374:
Möjligheten att ifrågasätta bygg
Page 375 and 376:
Diagram 14.11 Utgifter för egen Fo
Page 377 and 378:
sträckning bidrar till nya jobb oc
Page 379 and 380:
14.5 LOs styrelse föreslår LOs st
Page 381 and 382:
den framtida arbetskraften blir bä
Page 383 and 384:
men även i grundskolan sedan slute
Page 385 and 386:
Diagram 15.3 Andel med slutbetyg fr
Page 387 and 388:
Diagram 15.4 Variation i betyg som
Page 389 and 390:
Diagram 15.6 Andel elever i procent
Page 391 and 392:
Diagram 15.8 Fördelning av elever
Page 393 and 394:
Diagram 15.9 Nybörjarelever i års
Page 395 and 396:
ningsanordnare är goda exempel som
Page 397 and 398:
arn per årsarbetare ökat till 17,
Page 399 and 400:
Allt detta leder till att yrket har
Page 401 and 402:
Förslag Mot bakgrund av ovanståen
Page 403 and 404:
åtminstone inte på kort sikt, att
Page 405 and 406:
verkat till en ökad spridning i re
Page 407 and 408:
15.3.5 Ett betygssystem för mindre
Page 409 and 410:
Det finns också studier som visar
Page 411 and 412:
ildning och kvinnor med utländsk b
Page 413 and 414:
Referenser 6F (2014), Bygg bort arb
Page 415 and 416:
Carlén, Thomas (2014a), Hur många
Page 417 and 418:
likheten för ett jämställt för
Page 419 and 420:
Konjunkturinstitutet (2012), Effekt
Page 421 and 422:
Meager, Gabrielle & Marta Szebehely
Page 423 and 424:
Skolinspektionen (2014), Kommunerna
Page 425 and 426:
Wennemo Lanninger, Love (2015), Ung
Page 427 and 428:
14. Vägval när det gäller markna
show all

Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?