Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

genom bland annat befattningsutveckling. Med en totalsamordning
hoppades LO också att kunna hindra konkurrens mellan å ena sidan
arbetare och tjänstemän inom privat sektor och å andra sidan privat
och offentligt anställda. Konkurrensen skapade en komplex dragkamp
på den fackliga sidan som under lång tid hotade stabiliteten och kostnadsutvecklingen
i lönebildningen.
Till viss del har en totalsamordning möjliggjorts genom industriavtalet,
för genom industriavtalet möjliggörs en samordning med den
största aktören på tjänstemannasidan – Unionen. Utan en samordning
skulle antagligen löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän vara
ännu större än vad som i dag är fallet. Det är inte heller säkert att alla
grupper skulle kunna uppnå samma nivå på löneökningarna utan omfattande
konflikter.
Den solidariska lönepolitiken som den formulerades från början av
efterkrigstiden utgick ifrån att det är fördelningspolitiskt och samhällsekonomiskt
rationellt dels med lika lön för likvärdigt arbete, dels med
begränsade löneskillnader. Betydande löneskillnader skapar problem i
samhället och i ekonomin. Stora skillnader i lönenivåer äventyrar samhällsfreden
och produktionen. När förbundsegoismen sprider sig blir det
svårare att upprätthålla ett nationellt perspektiv på lönebildningen. LOförbundens
samordnade förbundsförhandlingar har bidragit till ökade
reallöner sedan mitten av 1990-talet. Dock har en snedfördelning mellan
olika grupper på arbetsmarknaden lett till ökade löneskillnader, till
fördel för de högst betalda i samhället.
Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ökade under
1990-talets senare hälft och i början av 2000-talet. Tjänstemän har nu
i genomsnitt runt 45 procent högre lön än arbetare enligt LOs årliga
statistik på området. Detta är en hög nivå i modern tid. 139
För att skapa förutsättningar för produktivitetsökningar är det viktigt
att såväl arbetar- som tjänstemannauppgifter utvecklas. En sådan utveckling
kan ske i olika tempo och skilja sig åt mellan branscher. Ibland
kan det innebära att tjänstemännens arbetsinnehåll och kvalifikationskrav
utvecklas snabbare än arbetarnas. Det kan då skapa ett tryck mot
ökade löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän. En del av de ökade
139 För ytterligare läsning om utvecklingen löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän Larsson
(2014), underlagsrapport 2.
7. En moderniserad lönebildning för full sysselsättning | 189