22.12.2012 Views

déchets. stigmatisations, commerces, politiques ... - Viva Rio en Haiti

déchets. stigmatisations, commerces, politiques ... - Viva Rio en Haiti

déchets. stigmatisations, commerces, politiques ... - Viva Rio en Haiti

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

66 | FATRA<br />

lan, ki te montre nou pandan nou t ap pale de fatra,<br />

latrin ki pa itilize ankò oswa kote g<strong>en</strong> twou ego<br />

yo. Relasyon sa a <strong>en</strong>poze l tou apati ekzistans kelke<br />

antrepriz prive ki responsab, pou ranmase fatra a,<br />

an m<strong>en</strong>m tan netwaye latrin yo, konsa yo konbine<br />

aksyon sou yon inivè, ke kèk lide separe sila yo ki<br />

konsidere kòm "fatra solid" epi "fatra likid".<br />

Obsèvasyon ak <strong>en</strong>tèvyou yo te fèt pandan lajoun<strong>en</strong><br />

ak lannwit, yon fason pou aprann abitid yo,<br />

atitid ak divés aktivite ki deroule nan lè diferan, pa<br />

ekzanp, tankou nou pral wè, lannwit se lè bayakou<br />

yo travay, granm mat<strong>en</strong> kòmanse aktivite kokorat<br />

yo (ranmasè yo) nan poubèl ak ravin yo.<br />

Nou te rankontre tou ak ajans gouvènman yo,<br />

yon fason ouby<strong>en</strong> yon lòt, yo g<strong>en</strong> rapó avèk fatra<br />

a (Ministèr Travo Piblik yo, Transpò ak Kominikasyon,<br />

epi Meri Pòtopr<strong>en</strong>s lan) ak <strong>en</strong>stitisyon koperasyon<br />

<strong>en</strong>tènasyonal yo (AFD, PNUD epi BID), ak<br />

òganizasyon non gouvènmantal yo (GRET, Atletik<br />

Ayiti ak VR), ak konpayi yo k ap opere nan netwayaj<br />

lari ak twalèt yo (Boucard, Sanitec, Clean Rite, JE-<br />

DCO) ak sila yo ki achte rès fatra yo pou yo ka resikle<br />

epi ekspòte (GS). Nou te fè yon sondaj sou travay<br />

<strong>en</strong>stitisyon sa yo ak vizyon yo chak g<strong>en</strong>y<strong>en</strong> sou<br />

"pwoblèm fatra an" atravè <strong>en</strong>tèvyou ak dirijan epi<br />

anplwaye yo, obsèvasyon nan lokal antrepriz sa yo<br />

epi atravè patisipasyon nan reyinyon sèktoral epi<br />

nou te vizite kèk pwojè ki an mach.<br />

2. FATRA AK STIGMATIZASYON SOSYAL<br />

Zòn kote rechèch lan fèt la klasifye tankou<br />

youn nan kote ki pi sal nan Pòtopr<strong>en</strong>s, sa se yon<br />

konsansis pami <strong>en</strong>stitisyon Leta, ajans <strong>en</strong>tènasyonal,<br />

ONGs, moun ki sòti nan lòt pati nan vil la e<br />

m<strong>en</strong>m moun k ap viv nan zòn lan. Konsantman sa<br />

a, sepandan, li g<strong>en</strong> plizyè vizyon, paske pèspektif<br />

sa yo sou siyifi kasyon fatra ak valè a yo varye selon<br />

moun ak <strong>en</strong>stitisyon, selon rejyon y ap viv lan,<br />

epi tou, selon plizyè sikonstans <strong>en</strong>tèraksyon kote<br />

tèm sa yo provni ouby<strong>en</strong> kòmanse.<br />

Pou anpil <strong>en</strong>stitisyon se yon rejyon ki make ak<br />

yon seri de “pwoblèm” ke prezans fatra an ka ranfòse<br />

epi devwale yon fason ekzanplè, nouri prejije<br />

ki pandye sou li a: degradasyon anviwònman, sante<br />

ak sosyal, ki an rapò ak vyolans, ak chomaj epi<br />

absans Leta a. Alò, dinamik stigmatize yo ki soti<br />

de lòt moun deyò, melanje deskripsyon avek karakteristik<br />

“sal” zòn lan ak yon jijman de sa yo ki<br />

ta dwe abitid “sal” rezidan yo. “Mank edikasyon” ak<br />

“absans ijyèn” atribiye ak moun yo, g<strong>en</strong> rapò ak karakteristik<br />

ki atribiye ak lokal lan, se sa ki ranfòse<br />

yon lide salte difuze e doubleman stigmatize, yon<br />

ibrid dyagnostik sante ak d<strong>en</strong>ons moral 9 .<br />

Panse lokal sou salte ak fatra yo dyaloge sou<br />

yon fòm ki pa klè ou by<strong>en</strong> klèman avek prejije yo<br />

"ki sòti deyò" 10 . Ant rezidan yo, li pa ra pou tande<br />

afi masyon parapò ak mal koutim ou by<strong>en</strong> ak mank<br />

edikasyon pèp lan ki fè pati popilasyon sa a. Ansanm<br />

ak afi masyon yo nan direksyon sa a, sepandan,<br />

moun yo poze lòt kalite kesyon, annefè, ki chanje<br />

aks lojik sa a epi refi ze` l: alò, plis ke "mank edikasyon”,<br />

sa ki ta g<strong>en</strong>y<strong>en</strong> se mank opòtinite pou opere<br />

yon fòm diferan – pa ekzanp, sa ki ka sèvi pou lejitim<br />

ak revandikasyon pou latrin ak poubèl.<br />

Sa akonpaye kelke fwa agiman/d<strong>en</strong>ons bò kote<br />

pèp lokal lan, pou yo m<strong>en</strong>m pi pati fatra ki nan<br />

zòn lan pa sòti la. Se youn nan ra pw<strong>en</strong> ki g<strong>en</strong> akò<br />

antre rezidan nan zòn sa ak ajans intèvansyon yo:<br />

pi pati fatra an (sitou mineral, kòm mache Kwa Bosal,<br />

fè pati sid rejyon rechèch lan se yon gwo pwodiktè<br />

fatra òganik) desann avek dlo lapli ak egou<br />

ki sòti nan rejyon rich e anlè nan vil lan.<br />

Annefè, obsèvasyon ki fèt nan lokal lan e konvèsasyon<br />

avek rezidan nan zòn lan oblije pou mete<br />

an perspektiv reprezantasyon an kom<strong>en</strong> yo ki<br />

asosye salte avek anomi, fè salte a kom pwopriyete<br />

integrant (ou ontolojik) de yon popilasyon espesifi<br />

k an j<strong>en</strong>eral ekstrèmman pòv e kanm<strong>en</strong>m, istorikman<br />

stigmatize e maginalize.<br />

Kontrèman reprezantasyon sa yo, nan abitid<br />

rezidan yo ki rete nan rejyon stigmatize sa yo pou<br />

kantite masif fatra kapab obsève yon gwo <strong>en</strong>kyetid<br />

ak lapwòpte ak ijyèn. M<strong>en</strong>m si yo te fèt ak materyèl<br />

ki te itilize deja, epi pafwa, dirèkteman sou<br />

tèt yon epesè kouch fatra ak egou, ti espas kay yo<br />

ki pi pòv, yo toujou ap bale fatra yo epi mete yo nan<br />

sache plastik oswa yon bwat fatra. Malgre tout kote<br />

nan zòn nan kay yo, fatra pa anvayi espas <strong>en</strong>teryè<br />

yo, li rete “deyò”. Depi pèspektiv moun yo, sa<br />

pwouve ke, kontrè ak sa prejije a di a, moun yo pa<br />

“malpròp”. Se m<strong>en</strong>m jan an yo fè pou sw<strong>en</strong> ak aparans<br />

epi ijyèn pèsonèl. M<strong>en</strong>m si ap viv nan anpil<br />

move kondisyon medikal, trè pwòch ak fatra e kote<br />

yo jete fatra a, ak mw<strong>en</strong> aksè a dlo paske pri a<br />

wo, moun yo pran sw<strong>en</strong> nan aparans yo, ijyèn ak<br />

rad yo. Efè yo ki pwodui pa aksyon ke VR aplike<br />

nan zòn sila a, li nan m<strong>en</strong>m direksyon ak sak fek di<br />

la: <strong>en</strong>stalasyon bwat fatra ak anplwaye moun pou<br />

travay pou netwaye ak kolekte fatra fatra nan lari

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!