Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

More documents

Recommendations

Info

22 I början var det lite luddig information. Man visste inte riktigt vad det handlade om eller vad som förväntades, vad man blev erbjuden. Så kom det jättemycket information på en gång så att man inte hann med. Där hade man kanske kunnat ha ett annat upplägg så att man förstod vad det var som drog igång. Jag tror att det var många som inte hängde med från början.
KOMPETENSEN I FOKUS Följande avsnitt har fokus på HEL-projektets satsning för att förbättra personalens kompetens. Vad är då kompetens? Enligt Ellström (1992) är begreppet kompetens alltid relaterat till en särskild uppgift eller ett särskilt arbete. En person är kompetent i relation till något, till ”förmågan att framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder” (Ellström 1992 s. 21). Kompetens kan vidare delas in i formell, icke-formell och informell kompetens. Den formella kompetensen utvecklas i ett lärande som är planerat, målinriktat och graderat, inom ramen för särskilda utbildningsinstitutioner. Den icke-formella kompetensen är inte graderad, utan utvecklas genom exempelvis studiecirklar och självständiga studier. Informell kompetens i sin tur utvecklas i vardagslivet och det konkreta arbetet och leder till erfarenhetskunskap (Ellström 1996a; Damberg 2010). Damberg som har studerat kompetensfrågan inom äldreomsorgen lyfter fram tre aspekter av kompetens i omsorgsarbete, det handlar om vad man ska kunna, vad man ska kunna göra och hur man ska förhålla sig i bemötandet av brukaren (Damberg 2010). Det kan konstateras att begreppet kompetens är normativt och kan ges olika lokala tolkningar. Vilka aspekter och arbetsuppgifter man väljer att lyfta fram som särskilt betydelsefulla säger något om synen på vad som är väsentlig kompetens. Olika arbetsuppgifter och kunskaper rangordnas på så vis. Exempelvis visar Fahlström (1999) att omsorgspersonalens uppfattningar om kompetens inte alltid överensstämmer med ledningens mål och värdering av kompetens. För personalen kunde till exempel utbyte av erfarenhet med kollegor uppfattas som en slags utbildning. I Dambergs studie om kompetensfrågan inom äldreomsorgen framhölls informell och icke-formell kompetens framför formell kompetens av såväl omsorgspersonal som enhetschefer. Det som vägde tyngst av kunskapsformer var ”emotionell kompetens”, det vill säga hur man förhåller sig till brukare samt erfarenhet av arbetet (Damberg 2010). Enligt Dominelli (1996) är det en trend att politiker och andra makthavare har kontrollen över frågan om vilken 23
Page 1 and 2: Utvärdering av projektet H.E.L.- h
Page 3: Enhetschefer om ledarskapssatsninga
Page 6 and 7: visar utvärderingen att det verkar
Page 9 and 10: BAKGRUND OCH UTVÄRDERINGSMODELL H
Page 11 and 12: Sammankomster/återkoppling mellan
Page 13 and 14: uppfattningar över tid har även u
Page 15 and 16: PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER Följand
Page 17 and 18: säger att hon särskilt velat beto
Page 19 and 20: av ”dubbelarbetande” (hem och a
Page 21: Problem/ förbättringsområden ino
Page 25 and 26: personliga assistenter, personal ve
Page 27 and 28: vidare att utbildningen företräde
Page 29 and 30: för detsamma: ”Att bevara det fr
Page 31 and 32: HÄLSAN I FOKUS Begreppet hälsa ha
Page 33 and 34: Fysisk hälsa Deltagit - fyra förh
Page 35 and 36: Någon annan berättar att hon vill
Page 37 and 38: aktiviteterna i sig leder till stre
Page 39 and 40: Men i intervjuer med personal har v
Page 41: personer. Dessa anger att de tror a
Page 44 and 45: vår enkätundersökning visar att
Page 46 and 47: inte överkörda” (Hanson 2010, s
Page 48 and 49: Enhetschefer om ledarskapssatsninga
Page 50 and 51: Det beskrivs som en omöjlig ekvati
Page 52 and 53: förändringar tar tid, att det man
Page 54 and 55: om att personalen inte tar ansvar f
Page 56 and 57: att vara delaktiga i kompetenssatsn
Page 58 and 59: Sammanfattningsvis har projektet le
Page 60 and 61: Några rekommendationer Förberedel
Page 62 and 63: Lundin, Kerstin & Björn Sandström
Page 64 and 65: 6 Jag upplever mitt arbete som fysi
Page 66 and 67: 22 Jag hade hellre sett att kommune
Page 69 and 70: Bilaga 2 Analys av enkätsvar, inom
Page 71 and 72: Föregående tabeller (2-5) visar a
Page 73 and 74:
Tabell 9 Jag känner mig stressad i
Page 75 and 76:
En jämförelse mellan tabell 11, 1
Page 77 and 78:
Tabell 18 Jag tror att HEL-projekte
Page 79 and 80:
Merparten av personalen tror (helt
Page 81 and 82:
Av dem som deltagit i utbildning kr
Page 83 and 84:
Tabell 33 Jag upplever att träning
Page 85 and 86:
Tabell 38 Upplevd hälsa utifrån v
Page 87 and 88:
Tabell 42 Upplevelse av stress i ar
Page 89 and 90:
störst möjlighet att påverka är
Page 91 and 92:
Tabell 50 Deltagande i mindfulness
Page 93:
Tabell 52 Sammanställning av perso
show all

Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?