Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KOMPETENSEN I FOKUS<br />
Följande avsnitt har fokus på HEL-projektets satsning för att förbättra<br />
personalens kompetens. Vad är då kompetens? Enligt Ellström (1992) är<br />
begreppet kompetens alltid relaterat till en särskild uppgift eller ett särskilt<br />
arbete. En person är kompetent i relation till något, till ”förmågan att<br />
framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive<br />
förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-,<br />
handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder” (Ellström 1992 s.<br />
21). Kompetens kan vidare delas in i formell, icke-formell och informell<br />
kompetens. Den formella kompetensen utvecklas i ett lärande som är planerat,<br />
målinriktat och graderat, inom ramen för särskilda utbildningsinstitutioner.<br />
Den icke-formella kompetensen är inte graderad, utan utvecklas genom<br />
exempelvis studiecirklar och självständiga studier. Informell kompetens i sin<br />
tur utvecklas i vardagslivet och det konkreta arbetet och leder till<br />
erfarenhetskunskap (Ellström 1996a; Damberg 2010).<br />
Damberg som har studerat kompetensfrågan inom äldreomsorgen lyfter<br />
fram tre aspekter av kompetens i omsorgsarbete, det handlar om vad man ska<br />
kunna, vad man ska kunna göra och hur man ska förhålla sig i bemötandet av<br />
brukaren (Damberg 2010). Det kan konstateras att begreppet kompetens är<br />
normativt och kan ges olika lokala tolkningar. Vilka aspekter och<br />
arbetsuppgifter man väljer att lyfta fram som särskilt betydelsefulla säger<br />
något om synen på vad som är väsentlig kompetens. Olika arbetsuppgifter och<br />
kunskaper rangordnas på så vis. Exempelvis visar Fahlström (1999) att<br />
omsorgspersonalens uppfattningar om kompetens inte alltid överensstämmer<br />
med ledningens mål och värdering av kompetens. För personalen kunde till<br />
exempel utbyte av erfarenhet med kollegor uppfattas som en slags utbildning.<br />
I Dambergs studie om kompetensfrågan inom äldreomsorgen framhölls<br />
informell och icke-formell kompetens framför formell kompetens av såväl<br />
omsorgspersonal som enhetschefer. Det som vägde tyngst av kunskapsformer<br />
var ”emotionell kompetens”, det vill säga hur man förhåller sig till brukare<br />
samt erfarenhet av arbetet (Damberg 2010). Enligt Dominelli (1996) är det en<br />
trend att politiker och andra makthavare har kontrollen över frågan om vilken<br />
23
Change language