Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Men i intervjuer med personal har vi också identifierat en negativ bieffekt<br />
av det nya systemet med sjukfrånvarorapportering. Det har skapat stress och<br />
en del personal har upplevt det som kränkande. Att HEL-projektet skulle ha så<br />
mycket fokus på att minska korttidssjukfrånvaron var inget som personalen<br />
hade uppfattat från början, utan de menar att det kom senare in i bilden. Några<br />
av personalen uttrycker att det för dem innebär en press att det ska redovisas<br />
vad deras sjukfrånvaro har kostat: ”Man blir väl inte friskare av det?”; ”Det<br />
blir en jakt på folk”; ”Det är nästan som att man ska känna dåligt samvete. Det<br />
kan man känna ändå. Nu ska man tänka att det kostar jättemycket pengar<br />
också”; ”Det får vi alltid höra att vi är den dyraste posten. Vi är en kostnad.<br />
Och är man sjukskriven då är man ännu dyrare. För då ska man ha en vikarie<br />
också.” Flera intervjuade, inom olika verksamheter, talar om att de får dåligt<br />
samvete när de är sjuka och måste stanna hemma både med tanke på vad det<br />
innebär för personalen och för brukarna. Någon menar att det kan leda till en<br />
ond cirkel för vissa, att de inte har ro att stanna hemma tills de är riktigt friska<br />
utan är ”halvvägs på jobbet”, att de går tillbaka till jobbet ”lite för tidigt och så<br />
räcker det med att någon nyser på en så är man där igen”.<br />
Vi menar att det nya systemet med sjukfrånvarorapportering i alla fall för<br />
en del av personalen kan motverka projektets syfte att förbättra deras mentala<br />
hälsa och upplevelse av meningsfullhet i arbetet. I jämförelse med det<br />
salutogena, att se till det friska, kan blanketten uppfattas som det motsatta<br />
genom att sjukdom fokuseras (jfr Hansson 2010). Vi uppfattar att införandet<br />
av ett system med ökad kontroll av sjukfrånvaro och rapportering om<br />
frånvarons kostnader har gett negativa bieffekter och blir ett dilemma i ett<br />
salutogent ledarskap, där ledarens uppgift inte är att kontrollera och ge<br />
direktiv utan framför allt inspirera och uppmuntra sin personal (Hanson 2010).<br />
Ambitionen med HEL-projektet är förbättrad hälsa för personalen men en<br />
negativ bieffekt som kan identifieras och som är kontraproduktiv är att hälsan<br />
kan försämras och att man går till jobbet fast man är sjuk.<br />
Psykosocial hälsa<br />
Möjlighet att påverka projektets innehåll<br />
I rapportens inledning beskrivs initiativtagarnas uppfattning om hur HELprojektet<br />
planerades och personalens möjligheter att påverka HEL-projektets<br />
innehåll. I likhet med dåvarande personalstrategens uppfattningar<br />
framkommer i fokusgruppsintervjuer med vård- och omsorgspersonal att<br />
friskvård delvis var en efterfrågad aktivitet samt att möjligheterna att önska<br />
utbildningsinsatser var begränsade. En personalgrupp anger att de under<br />
planeringsfasen önskade få ”erfarenhetsutbyte”, dvs. att göra studiebesök och<br />
få delta i varandras verksamheter för att lära av varandra. Det var dock en<br />
utbildningsinsats som man inte fick gehör för. En annan personalgrupp<br />
berättar dock att friskvård kan vara värdefullt men att de inte särskilt<br />
39