Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

More documents

Recommendations

Info

kan inte göra det man vet behövs”. Detta visar att personalen inom förvaltningen upplever att det är olika förutsättningar för att utföra sitt arbete och kunna engagera sig i HEL-projektet beroende på verksamhetsområde. I intervjuer med personal framkommer att satsningen på HEL-projektet har inneburit att andra utbildningsbehov har fått stå tillbaka. I de öppna enkätsvaren (som samlades in i januari/februari 2012) tar personalen upp vilken kompetens de själva tycker att de behöver utveckla. Det handlar i flera fall om behov av ökad kompetens inom det egna specifika yrkesområdet. Exempelvis finns det önskemål från äldreomsorgspersonal om utbildning inom sjukvård och medicin på äldreområdet, demens, sårvård och lyftteknik, medan personal som arbetar med omsorg om personer med funktionsnedsättning tar upp önskemål som kompetens inom teckenspråk och autism. Personal inom missbruk och psykiatri önskar i sin tur ökad kompetens inom sitt område exempelvis neuropsykiatri, drogkunskap, missbruksvård, se sammanställning i bilaga 2, tabell 51. Även i intervjuer tar personalen upp behov av ”uppfriskning” och dagsaktuell kunskap inom sitt område: ”De nya rönen behöver komma oss tillgodo”. I en tidigare enkätundersökning som har genomförts av Förvaltningen omsorg och hälsa som en förstudie inför HELprojektet fick personalen göra markeringar för tre områden i arbetet som de ansåg var viktigast för dem. I undersökningen framkom att personalen prioriterade gemenskap med arbetskamrater, meningsfullt arbete och bra arbetsledning framför kompetensutveckling. 3 När vi frågar om detta vid intervjuer svarar en personal att arbetskamraterna är viktiga delvis för att ”Man kan få kompetens på så vis – att fråga andra”. Denna personal betonar alltså den informella kompetensen, det vill säga erfarenhet och utbyte med andra i personalgruppen som en väsentlig kompetensform (jfr Fahlström 1999; Damberg 2010). Sammantaget visar resultaten att personalen efterfrågar både ökad formell och informell kompetens vilket delvis skiljer sig från Dambergs (2010) studie där omsorgspersonalen lade fokus på den informella kompetensen. Salutogent förhållningssätt Ett mål med HEL-projektet är att utveckla ett salutogent förhållningssätt hos personalen i relation till brukarna. En av de genomförda kompetenssatsningarna är forskaren Peter Westlunds föreläsning för samtlig personal om ”Salutogen vägledning”. Merparten av personalen uttrycker att det var en intressant föreläsning. Samtidigt menar många att arbetssättet inte är nytt. Personalen känner igen tänkandet kring KASAM och salutogenes och menar att det är så de redan har ambition att arbeta, nu har de också fått ord 3 De svarsalternativ som gavs i enkäten var: Att arbetet känns meningsfullt; En säker och trivsam fysisk arbetsmiljö; Bra gemenskap med arbetskamraterna; Bra arbetsledning; Bra utvecklingsmöjligheter; Tydliga mål för arbetet; En bra anställningstrygghet; Bra möjligheter att påverka min egen arbetssituation; Få tillräcklig uppmärksamhet och uppskattning för det arbete jag gör; Goda möjligheter till kompetensutveckling. 28
för detsamma: ”Att bevara det friska – det är det vi jobbar efter”; ”Jag tycker att vi gör det ganska bra”; ”Det tycker jag att vi har jobbat så länge”; ”Vi har fått namn på det nu”. ”Själva tänket tror jag att vi alla har som jobbar här, att vi bemöter på ett bra vis”. Personalen menar att möjligheterna att arbeta salutogent är beroende av vilka förutsättningar som ges för att bedriva arbetet. Personal inom äldreomsorgen uttrycker att det finns svårigheter när det gäller arbetet med de dementa. På flera håll framkommer att det är brist på platser på särskild avdelning för dementa. Det innebär att dementa äldre finns ”utspridda” på andra avdelningar. Personalen har många äldre att ta hand om vilket kan innebära att en del äldre med stora behov av omsorg blir hänvisade till varandra: ”Hur mycket kan man ta hand om dem? Nu får de ju ta hand om varandra så gott det går. De går på led efter varandra”. Detta kan även illustreras av att personalen under en intervju hade uppsikt genom fönstret och sprang ut för att två av de äldre hade gett sig ut utan personal: ”Jag satt här och tittade och höll lite koll. Helt plötsligt var det två som har försvunnit. Jag fattade det. Det var därför jag sprang ut. Då kommer det en personal nu efter /…/ Det går inte att hålla koll”. Personalen menar att det behövs förutsättningar för att arbeta på ett salutogent sätt. De lyfter fram att arbetet med dementa är mer resurskrävande än arbetet med äldre generellt. Det är inte lätt att arbeta efter principen att den som kan ”knäppa sina egna knappar” ska göra det när man som personal vet att det är så mycket annat arbete som väntar. ”Det måste vara mer personal. Man hinner inte. Och då blir man stressad”; ”Då är det inte så lätt att tänka på KASAM, att bevara det friska”. Ett annat problem är enligt personalen att de piggare äldre många gånger får stå tillbaka lite då de som är väldigt dåliga tar mycket tid. Som redan tidigare framgått har personalen på en enhet varit med om ”auskultation”, eller med deras egna ord ”salutogen granskning”, vilket de upplevt som kompetensutvecklande. Men ytterligare ett dilemma som lyfts fram handlar om att diskussionerna om det salutogena arbetssättet inte omfattar det vidare sammanhanget. Personalen kan reflektera över att den ”salutogena granskningen” tog sin utgångspunkt från den enskilde omsorgstagaren, granskningen omfattade inte kontexten: ”De såg ju [bara] den enskilde. De såg ju inte allt som är runtomkring som vi hela tiden ska ta hänsyn till. De ser bara den enskilde”. Personalen menar att den enskilde brukaren naturligtvis bör vara i centrum men att de också samtidigt måste ta hänsyn till helheten på avdelningen, att se till att hela verksamheten fungerar. På en arbetsplats inom äldreomsorgen har man upplevt det särskilt stressigt under våren år 2012, i intervjuerna finns tydliga uttryck för en arbetssituation som inte upplevs som hanterbar: ”Man känner sig ju stressad hela tiden. Och otillräcklig. De gamla ser oss bara springa förbi. Det är inte konstigt att det blir oroligt. Det märker vi att det är många som tycker att det känns som ett fängelse nästan.” Personalen uttrycker en tydlig vilja att kunna erbjuda en mer meningsfull tillvaro för omsorgstagarna: ”[tidigare] har vi ju kunnat baka 29
Page 1 and 2: Utvärdering av projektet H.E.L.- h
Page 3: Enhetschefer om ledarskapssatsninga
Page 6 and 7: visar utvärderingen att det verkar
Page 9 and 10: BAKGRUND OCH UTVÄRDERINGSMODELL H
Page 11 and 12: Sammankomster/återkoppling mellan
Page 13 and 14: uppfattningar över tid har även u
Page 15 and 16: PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER Följand
Page 17 and 18: säger att hon särskilt velat beto
Page 19 and 20: av ”dubbelarbetande” (hem och a
Page 21 and 22: Problem/ förbättringsområden ino
Page 23 and 24: KOMPETENSEN I FOKUS Följande avsni
Page 25 and 26: personliga assistenter, personal ve
Page 27: vidare att utbildningen företräde
Page 31 and 32: HÄLSAN I FOKUS Begreppet hälsa ha
Page 33 and 34: Fysisk hälsa Deltagit - fyra förh
Page 35 and 36: Någon annan berättar att hon vill
Page 37 and 38: aktiviteterna i sig leder till stre
Page 39 and 40: Men i intervjuer med personal har v
Page 41: personer. Dessa anger att de tror a
Page 44 and 45: vår enkätundersökning visar att
Page 46 and 47: inte överkörda” (Hanson 2010, s
Page 48 and 49: Enhetschefer om ledarskapssatsninga
Page 50 and 51: Det beskrivs som en omöjlig ekvati
Page 52 and 53: förändringar tar tid, att det man
Page 54 and 55: om att personalen inte tar ansvar f
Page 56 and 57: att vara delaktiga i kompetenssatsn
Page 58 and 59: Sammanfattningsvis har projektet le
Page 60 and 61: Några rekommendationer Förberedel
Page 62 and 63: Lundin, Kerstin & Björn Sandström
Page 64 and 65: 6 Jag upplever mitt arbete som fysi
Page 66 and 67: 22 Jag hade hellre sett att kommune
Page 69 and 70: Bilaga 2 Analys av enkätsvar, inom
Page 71 and 72: Föregående tabeller (2-5) visar a
Page 73 and 74: Tabell 9 Jag känner mig stressad i
Page 75 and 76: En jämförelse mellan tabell 11, 1
Page 77 and 78: Tabell 18 Jag tror att HEL-projekte
Page 79 and 80:
Merparten av personalen tror (helt
Page 81 and 82:
Av dem som deltagit i utbildning kr
Page 83 and 84:
Tabell 33 Jag upplever att träning
Page 85 and 86:
Tabell 38 Upplevd hälsa utifrån v
Page 87 and 88:
Tabell 42 Upplevelse av stress i ar
Page 89 and 90:
störst möjlighet att påverka är
Page 91 and 92:
Tabell 50 Deltagande i mindfulness
Page 93:
Tabell 52 Sammanställning av perso
show all

Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?