Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SUMMERING – HEL-PROJEKTETS<br />
PROGRAMTEORI OCH RESULTAT<br />
I modellen nedan presenteras HEL-projektets programteori/verksamhetslogik<br />
och de faktorer som påverkat projektets utfall. Projektets fokus var att<br />
förbättra kompetensen, hälsan och ledarskapet inom förvaltningen. En rad<br />
aktiviteter och prestationer planerades och genomfördes. Som vi tidigare<br />
nämnt var de förväntade effekterna av HEL-projektets olika satsningar (i)<br />
ökad kunskap, (ii) samsyn, (iii) skifte från personal- till verksamhetsfokus, (iv)<br />
ökat fokus på brukaren, (v) förbättrad hälsa, (vi) minskad korttidssjukfrånvaro<br />
och (vii) förbättrat ledarskap. Utvärderingen tyder på motstridiga resultat, en<br />
del av personalen har upplevt projektet som värdefullt medan andra har<br />
upplevt det som mindre värdefullt. En tendens är att enhetscheferna är mest<br />
positiva till projektet i sin helhet, vilket möjligen kan förstås mot bakgrund av<br />
att de omfattas av aktiviteterna i högre grad än andra personalkategorier, det<br />
vill säga blivit mest ”satsade på”.<br />
Som tidigare har nämnts visar analysen att projektets underliggande och<br />
grundläggande antaganden är att: i) personalens kompetens behöver höjas i<br />
allmänhet och salutogent perspektiv i synnerhet; ii) korttidssjukfrånvaron i<br />
förvaltningen är för hög, därför behöver personalen lära sig och ta ansvar för<br />
ett hälsosamt liv; iii) ledarskapet på enheterna har vissa brister som kan<br />
åtgärdas med ledarskapsutbildning; iv) resurser till utbildningsinsatser för<br />
enhetschefer bör prioriteras då deras roll ur verksamhetssynpunkt är en nyckel<br />
till framgång både vad gäller personalens hälsa, kompetens och omsorgens<br />
kvalitet. Dessa grundantaganden är värda att reflektera kring. Det empiriska<br />
materialet visar att personalen i stora drag upplever sig ha den kompetens som<br />
behövs för att utföra sitt arbete. De pekar ändå på en rad utvecklingsbehov<br />
mer utifrån enheternas och de olika yrkeskategoriernas behov. Det salutogena<br />
perspektivet förefaller problematiskt att genomföra ibland då det är ett<br />
resurskrävande arbetssätt. Här finns behov av ytterligare studier. Vad gäller<br />
hälsa och sjukfrånvaro menar en del av personalen att det finns risk att<br />
projektets aktiviteter snarare kan leda till ohälsa och uppfattas som signaler<br />
53