Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

vår enkätundersökning visar att enhetschefer tillsammans med sjuksköterskor
är den yrkesgrupp som upplever mest stress inom förvaltningen (se bilaga 2
tabell 43).
Sammantaget kan sägas att det är en rad olika kompetenser som HELprojektets
initiativ- och arvtagare menar att enhetschefer behöver. Möjligen är
en del av problemen som förs fram verksamhetsproblem snarare än
ledningsproblem? Projektledningens initiativ- och arvtagare beskriver
exempelvis personalens korttidssjukfrånvaro delvis som ett ledningsproblem.
På den tidigare nämnda sjukfrånvaroblanketten finns också en formulering där
den korttidssjukskrivna personalen ska uppge vad de tror att enhetschefen kan
göra för att korttidssjukfrånvaron inte ska upprepas. Wolmesjö (2005) som
studerat enhetschefers roll inom äldre- och handikappomsorgen anger att
förvaltningsledningar verkar ”ha en förkärlek för att behandla och betrakta
verksamhetsproblem som ett ledningsproblem” (s. 182). Att ledarskapet
betonas av projektets ledande aktörer ligger således i linje med vad tidigare
forskning visat. Trots att offentligt anställda ledare i allmänhet har högre
utbildning än ledare inom den privata sektorn, är det främst inom offentlig
sektor som vikten av att utveckla och förbättra ledarskapet betonas (Tullberg
2003). Studier visar att förvaltningsledningar och politiker på kommunal nivå
ständigt diskuterar vikten av att arbetsledare inom äldre- och
handikappomsorg har och ges ”rätt” kompetens för att klara sina
arbetsuppgifter (Wolmesjö 2005, Karlsson 2006).
Som ovan nämnts har HEL-projektet fokus på både det operativa och det
strategiska ledarskapet. Benämningarna har använts av ledarskapskonsulten
Björn Sandström i betydelsen att det rör sig om två dimensioner som
tillsammans utgör ledarskapets helhet. Med termen operativt ledarskap avses
då hanteringen av den löpande verksamheten, att leda det konkreta dagliga
arbetet medan det strategiska ledarskapet handlar om att ha fokus på det
långsiktiga arbetet, på visioner, värdegrund och att utveckla en lärande
organisation (Lundin & Sandström 2010).
Inom ledarskapsforskning som belyser enhetschefers roll inom äldre- och
handikappomsorg skiljer man på relations- eller uppgiftsorienterat ledarskap
(Tullberg 2003). Det relationsorienterade handlar om ledarens förmåga att
skapa trivsel på arbetsplatser, goda relationer, förmåga att lyssna, förstå sin
personal och att låta personalen ha inflytande över arbete och verksamhet. Det
uppgiftsorienterade betonar ledarens förmåga att uppnå politiska mål, att
strategiskt leda verksamheter och inte överskrida budget. Wolmesjö (2005)
och Karlsson (2006) visar att det relationsorienterade ledarskapet inom
kommunal äldre- och handikappomsorg under senare år fått stå tillbaka för det
uppgiftsorienterade ledarskapet. Forskarna menar att det skett en förskjutning
för ledare inom offentlig sektor, exempelvis genomförs främst
ledarskapssatsningar som rör det uppgiftsorienterande ledarskapet och således
betonar vikten av att leva upp till politiska mål, riktlinjer och att ”hålla”
budget.
44