Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

More documents

Recommendations

Info

vår enkätundersökning visar att enhetschefer tillsammans med sjuksköterskor är den yrkesgrupp som upplever mest stress inom förvaltningen (se bilaga 2 tabell 43). Sammantaget kan sägas att det är en rad olika kompetenser som HELprojektets initiativ- och arvtagare menar att enhetschefer behöver. Möjligen är en del av problemen som förs fram verksamhetsproblem snarare än ledningsproblem? Projektledningens initiativ- och arvtagare beskriver exempelvis personalens korttidssjukfrånvaro delvis som ett ledningsproblem. På den tidigare nämnda sjukfrånvaroblanketten finns också en formulering där den korttidssjukskrivna personalen ska uppge vad de tror att enhetschefen kan göra för att korttidssjukfrånvaron inte ska upprepas. Wolmesjö (2005) som studerat enhetschefers roll inom äldre- och handikappomsorgen anger att förvaltningsledningar verkar ”ha en förkärlek för att behandla och betrakta verksamhetsproblem som ett ledningsproblem” (s. 182). Att ledarskapet betonas av projektets ledande aktörer ligger således i linje med vad tidigare forskning visat. Trots att offentligt anställda ledare i allmänhet har högre utbildning än ledare inom den privata sektorn, är det främst inom offentlig sektor som vikten av att utveckla och förbättra ledarskapet betonas (Tullberg 2003). Studier visar att förvaltningsledningar och politiker på kommunal nivå ständigt diskuterar vikten av att arbetsledare inom äldre- och handikappomsorg har och ges ”rätt” kompetens för att klara sina arbetsuppgifter (Wolmesjö 2005, Karlsson 2006). Som ovan nämnts har HEL-projektet fokus på både det operativa och det strategiska ledarskapet. Benämningarna har använts av ledarskapskonsulten Björn Sandström i betydelsen att det rör sig om två dimensioner som tillsammans utgör ledarskapets helhet. Med termen operativt ledarskap avses då hanteringen av den löpande verksamheten, att leda det konkreta dagliga arbetet medan det strategiska ledarskapet handlar om att ha fokus på det långsiktiga arbetet, på visioner, värdegrund och att utveckla en lärande organisation (Lundin & Sandström 2010). Inom ledarskapsforskning som belyser enhetschefers roll inom äldre- och handikappomsorg skiljer man på relations- eller uppgiftsorienterat ledarskap (Tullberg 2003). Det relationsorienterade handlar om ledarens förmåga att skapa trivsel på arbetsplatser, goda relationer, förmåga att lyssna, förstå sin personal och att låta personalen ha inflytande över arbete och verksamhet. Det uppgiftsorienterade betonar ledarens förmåga att uppnå politiska mål, att strategiskt leda verksamheter och inte överskrida budget. Wolmesjö (2005) och Karlsson (2006) visar att det relationsorienterade ledarskapet inom kommunal äldre- och handikappomsorg under senare år fått stå tillbaka för det uppgiftsorienterade ledarskapet. Forskarna menar att det skett en förskjutning för ledare inom offentlig sektor, exempelvis genomförs främst ledarskapssatsningar som rör det uppgiftsorienterande ledarskapet och således betonar vikten av att leva upp till politiska mål, riktlinjer och att ”hålla” budget. 44
HEL-projektets kollegiegranskning började med en gemensam utbildningsdag (18 januari 2012) med forskaren Peter Westlund och enligt uppgift från projektledningen deltog senare 14 personer vilka följde och observerade varandra i det dagliga arbetet samt reflekterade tillsammans över sina ”upptäckter”. I våra intervjuer med enhetschefer framkommer dock att några av tidsbrist inte genomförde kollegiegranskningen i den omfattning som planerats: ”Vi kunde inte få till tiderna. Vi skulle träffas tre heldagar, vi träffades en halv. Men det gav mycket. Hade man kunnat avsätta tiden då hade det varit jättebra”. HEL-projektets mer specifika ledarskapsprogram påbörjades under slutet av april 2012 och utgjordes under våren av två halvdagar och två heldagar med ett upphandlat konsultföretag. Ledarskapsprogrammet kommer även att fortsätta under hösten 2012. Vårens utbildning innehöll dels handledning om ”uppdraget” som enhetschef, dels föreläsningar. Handledning är något som enhetscheferna har efterfrågat, är positiva till och är måna om att få fortsätta med. Föreläsningarna handlade bland annat om ledningsrollen i en politiskt styrd organisation, en kommunpolitiker berättade till exempel om hur en politisk organisation fungerar. Projektledningen beskriver i inbjudan till ledarskapsprogrammet att syftet med ledarskapsprogrammet är att: genom processledning stödja Dig som enhetschef emot en fördjupad ledarroll baserat på salutogent förhållningssätt. Vidare ska programmet hos ledarna utveckla kraven på en modern ledarroll inom en politiskt styrd organisation (Inbjudan ledarskapsprogram, Alvesta kommun – omsorg och hälsa 2012-03-15, s. 1). Vidare anges tre mer långsiktiga mål med ledarskapsprogrammet. För det första handlar det om att utveckla en brukaranpassad verksamhet, för det andra om ”att möjliggöra en verksamhetsutveckling baserat på ledarskapets tre grundpelare; verksamhet, ekonomi och personal”. Det tredje långsiktiga målet utgörs av att enhetschefer ska bli ”effektiva i att utveckla medarbetarna och tillvara deras kompetens och engagemang så detta kommer verksamheten och omsorgstagarna tillgodo” (a.a.). Ovanstående citat illustrerar att syftet med ledarskapsprogrammet både knyter an till ett relationsorienterat och ett uppgiftsorienterat ledarskap. Det relationsorienterade handlar om att enhetschefer ska lära sig inta salutogent förhållningssätt, det vill säga utveckla och tillvarata medarbetarnas intresse, förmågor och kompetens. Enligt Hanson (2010) innebär det salutogena ledarskapet att ledaren ägnar sig åt att förbättra medarbetares arbetssituation istället för att främst ägna sig åt budgetfrågor. Som ledare gäller det att reflektera, att formulera en egen ledarskapsfilosofi även om det går emot gängse ordningar. Ledarens centrala uppgift är inte att kontrollera sina medarbetare utan ”låta människor vara delaktiga och känna sig betydelsefulla, 45
Page 1 and 2: Utvärdering av projektet H.E.L.- h
Page 3: Enhetschefer om ledarskapssatsninga
Page 6 and 7: visar utvärderingen att det verkar
Page 9 and 10: BAKGRUND OCH UTVÄRDERINGSMODELL H
Page 11 and 12: Sammankomster/återkoppling mellan
Page 13 and 14: uppfattningar över tid har även u
Page 15 and 16: PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER Följand
Page 17 and 18: säger att hon särskilt velat beto
Page 19 and 20: av ”dubbelarbetande” (hem och a
Page 21 and 22: Problem/ förbättringsområden ino
Page 23 and 24: KOMPETENSEN I FOKUS Följande avsni
Page 25 and 26: personliga assistenter, personal ve
Page 27 and 28: vidare att utbildningen företräde
Page 29 and 30: för detsamma: ”Att bevara det fr
Page 31 and 32: HÄLSAN I FOKUS Begreppet hälsa ha
Page 33 and 34: Fysisk hälsa Deltagit - fyra förh
Page 35 and 36: Någon annan berättar att hon vill
Page 37 and 38: aktiviteterna i sig leder till stre
Page 39 and 40: Men i intervjuer med personal har v
Page 41: personer. Dessa anger att de tror a
Page 46 and 47: inte överkörda” (Hanson 2010, s
Page 48 and 49: Enhetschefer om ledarskapssatsninga
Page 50 and 51: Det beskrivs som en omöjlig ekvati
Page 52 and 53: förändringar tar tid, att det man
Page 54 and 55: om att personalen inte tar ansvar f
Page 56 and 57: att vara delaktiga i kompetenssatsn
Page 58 and 59: Sammanfattningsvis har projektet le
Page 60 and 61: Några rekommendationer Förberedel
Page 62 and 63: Lundin, Kerstin & Björn Sandström
Page 64 and 65: 6 Jag upplever mitt arbete som fysi
Page 66 and 67: 22 Jag hade hellre sett att kommune
Page 69 and 70: Bilaga 2 Analys av enkätsvar, inom
Page 71 and 72: Föregående tabeller (2-5) visar a
Page 73 and 74: Tabell 9 Jag känner mig stressad i
Page 75 and 76: En jämförelse mellan tabell 11, 1
Page 77 and 78: Tabell 18 Jag tror att HEL-projekte
Page 79 and 80: Merparten av personalen tror (helt
Page 81 and 82: Av dem som deltagit i utbildning kr
Page 83 and 84: Tabell 33 Jag upplever att träning
Page 85 and 86: Tabell 38 Upplevd hälsa utifrån v
Page 87 and 88: Tabell 42 Upplevelse av stress i ar
Page 89 and 90: störst möjlighet att påverka är
Page 91 and 92: Tabell 50 Deltagande i mindfulness
Page 93: Tabell 52 Sammanställning av perso

Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?