Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Slutversion Hela arbetslivet 28 sept 2012.pdf - Svenska ESF-rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
alldeles för mycket att göra”. Det är märkbart att det främst gäller personal<br />
verksamma inom äldreomsorgen. Dessa uttrycker således att de gärna hade<br />
velat vara mer aktiva men att de inte har tillräckligt med förutsättningar för att<br />
delta, beroende på arbetssituationen. Det tyder på ett dilemma som<br />
uppkommer i och med HEL-projektet. Även enhetschefer ger uttryck för att<br />
det kan upplevas frustrerande när de känner sig tvungna att meddela<br />
personalen att de måste prioritera att arbeta övertid istället för att träna på sin<br />
fritid.<br />
Slutligen visar analysen att det finns en fjärde personalgrupp (iv) som även<br />
de påbörjat den fysiska träningen men som av främst tre olika skäl ändrat<br />
inställning allt efterhand. Det första skälet handlar som i exemplet ovan om<br />
upplevelse av stressad arbetssituation men som till skillnad från exemplet<br />
ovan lett till att man förlorat motivationen till att träna. En av de två<br />
personalgrupperna vi följt över tid ger vid sista fokusgruppsintervjutillfället<br />
uttryck för att de ”tappat fart med träningen /…/ nu känns träningen mer som<br />
en belastning. Den ska vi göra på vår fritid och vi måste ju hantera hur mycket<br />
tid vi ska lägga på familjen, vila ut efter jobbet eller träna”. I en annan<br />
personalgrupp uttrycker någon:<br />
34<br />
Det känns som ett stressmoment med träningen. Det kan väl inte<br />
vara meningen. Jag gick nästan in i väggen, först ska man jobba<br />
från klockan sju till kvart över fyra och sedan säger han [tränaren]<br />
att man ska komma dit [till träningen] utvilad och ha ätit något.<br />
Sådan stress, jag pallar det inte, det är inte roligt längre.<br />
Ett andra skäl uppges vara upptäckten av att träningen inte var tillräckligt<br />
”individanpassad”. Flera personer menar att det var ”för tuff” träning för dem<br />
som inte var vana sedan tidigare. En person säger: ”Det var ju synd att man<br />
[projektledningen och personliga tränare] inte tittade lite mer på det<br />
personliga, vad som passade var och en, utifrån hur man arbetar”. Ett tredje<br />
skäl kan tolkas som att personalen upplevde allt för mycket ”pekpinnar”.<br />
Någon uttrycker följande:<br />
Jag trodde inte att det skulle bli så. Jag fattade aldrig vad det<br />
innebar att skriva på det där [tränings-]kontraktet. Jag har också<br />
slutat. Jag vet att jag behöver gå ner i vikt och så där men det var<br />
bättre förut när vi själva [i personalgruppen] bestämde oss för att<br />
gå dit [till träningen] och göra det i vår egen takt /.../ nu struntar<br />
jag i träningskontraktet, jag har opererat mig och har aldrig haft så<br />
ont som nu.