Black Beauty

spårvagnar, kärror och droskor som kryper fram
i sakta mak. Bussar som ideligen stannar och
tar upp passagerare och tvingar hästen som
kommer bakom att stanna eller köra förbi. Man
kanske försöker ta sig förbi just som någon
annan kommer rusande i den trånga passagen.
Det blir kanske stopp och man tvingas stå still i
flera minuter tills det rett upp sig. Hela tiden
måste man vara beredd att köra fram när det
blir en lucka. Om man vill komma snabbt
igenom London mitt på dagen fordras det rätt
stor vana.
Jerry och jag var vana och ingen kunde
överträffa oss när vi en gång fått något i sinnet.
Jag var snabb och modig och kunde alltid lita
på min kusk. Jerry var både rask och tålmodig
på samma gång och kunde lita på sin häst,
vilket också var viktigt. Han använde sällan
piskan. På hans röst och smackande visste jag
när han ville att jag skulle öka tak-ten och på
tömmarna vart jag skulle gå. Så någon piska var
inte nödvändig.
Gatorna var mycket trafikerade den dagen,
men vi körde på i rask takt tills vi kom till
Cheapside där det var trafikstockning i tre, fyra