maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

More documents

Recommendations

Info

INNEHÅLL. C a r 1, E r i k C 1 a e s s o n, Maritimt kontra kontinentalt tänkande istrate' giens värld ........................................................ . H. Hjertstedt, Hannibal utan flotta ................................. 26 E i r i k H o r n b o r g, Karl Siöblad och slaget vid Flisö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Sven Gerentz, Gotlands varuutbyte 1654-1689....................... 69 A k e S t i 11 e, Sigismunds flotta 1599 .................................... 96 Sid.
Maritimt kontra kontinentalt tänkande i strategiens värld. En av de starkast verkande historiska krafterna är kriget. Liksom all annan mänsklig verksamhet kan det göras till föremål för analys. Kriget i en eller annan form är lika gammalt som människorna. Det medvetna militära tänkandet är även det av gammalt datum. Redan de stora gestalterna i historien för mer än två tusen år sedan sökte genom livlig tankeverksamhet tränga in i krigföringens grundproblem. För att hämta lärdom om kriget är studiet av det historiska skeendet den väg man måste beträda. Den leder till antagandet, att vissa allmänna lagar äro rådande och att 'brott emot dem leder till nederlag. Vid det historiska studiet av kriget får man emellertid komma ihåg gränserna för ett dylikt studiums räckvidd. Man kan inte ur det teoretiska behandlandet av krigföringen eller om man nu vill använda begreppet krigskonsten skapa fram ett recept för seger. Man skulle då förbise den starkaste kraften i kriget - de moraliska faktorerna. En militär skriftställare har framhållit, att det teoretiska studiet av kriget är att jämställa med studiet av grammatiken. Det gäller sedan att tilllämpa de grammatiska kunskaperna och det är häruti som det så ofta brister. För att lättare förstå betydelsen av det teoretiska studiet kunna vi likna strategien vid ett spektrum, som å ena sidan så småningom övergår i taktiken och å den andra efter hand i politiken. Ju närmare strategien kommer taktiken, desto mindre betydelse får det historiska studiet, alldenstund taktiken är beroende av teknikens ståndpunkt. Därav följer alltså, att ju närmare strategien berör politiken, desto större vikt tillkommer studiet av historien. Men vi måste då söka definiera begreppet strategi. Det är svårt, emedan strategien omspänner ett oerhört brett område, och många ha sökt att ge en tillfredsställande definition men misslyckats. Vi kanske skulle kunna ta vår tillflykt till uteslutningsprincipen
Page 1 and 2: SKRIFTER UTGIVNA AV SJÖHISTORISKA
Page 3: SKRIFTER UTGIVNA AV SJÖHISTORISKA
Page 7 and 8: etydligt, om vi antaga, att ett mot
Page 9 and 10: vilja.» Efter att ha formulerat de
Page 11 and 12: talsmodell. Det är ju självklart
Page 13 and 14: ländare skulle befordra detta. Und
Page 15 and 16: Den första och grundläggande meto
Page 17 and 18: Under nästan alla senare sjökrig
Page 19: Vi kanske i tillräcklig utsträckn
Page 22 and 23: 20 på ett avgörande sjöslag, des
Page 24: 22 het. Och att kampen om herraväl
Page 27 and 28: förlopp inte så gåtfullt. För d
Page 30 and 31: 28 trupptransporter, tillförsel oc
Page 32 and 33: 30 nius' vid Lilybxum sammandragna
Page 34 and 35: 32 på 50,000 man, han två år tid
Page 36 and 37: ------- 34 broder Hasdrubal i Spani
Page 38 and 39: 36 kontakt uppnåtts såväl med Ha
Page 40 and 41: 38 blivit en annan. Efter Canna: sk
Page 42 and 43: 40 me trios Pharos hade före andra
Page 44 and 45: Karl Siöblad och slaget vid Flisö
Page 46: 44 Samtida sjökort över operation
Page 50 and 51: 48 Karl Siöblads eskader gick till
Page 52 and 53: 50 göra sig till herre i Finlands
Page 54 and 55:
52 läge framgår, drabbade det fö
Page 56 and 57:
54 därför lätta ankar, föll av
Page 58 and 59:
56 märka, att besättningarna på
Page 61 and 62:
I kraftigare ordalag kunde Karl Si
Page 63 and 64:
den ansenliga manskapsavgången, so
Page 65 and 66:
Siöblads uppfattning, att Wachtmei
Page 67 and 68:
för dödsdom och ersättningsskyld
Page 70 and 71:
68 ansvar; hade han haft Wachtmeist
Page 72 and 73:
70 övrigt har i Visby Arkivdepå g
Page 74 and 75:
72 första svenska årens» ekonomi
Page 77:
timt förbunden egen hushållning (
Page 80 and 81:
78 under redovisningstiden, varjäm
Page 82:
80 ehuru bönderna i lika hög grad
Page 87 and 88:
hade dock inte tillkommit och Danma
Page 89 and 90:
Destination 1663 1688 antal läster
Page 91 and 92:
Om den i våra dagar allt domineran
Page 93 and 94:
mera tidsödande men även upplysan
Page 95 and 96:
att ungefär 10 % av det utgående
Page 97 and 98:
Inkommande Utgående (löp. n:r) (l
Page 99 and 100:
Sjöhistoriska Samfundets styrelse
show all

maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?