maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

70
övrigt har i Visby Arkivdepå genomgåtts räkenskaper och handlingar av
skilda slag, särskilt då sjukhusräkenskaper, bouppteckningar och affärshandlingar.
I Riksarkivet ha genomgåtts landshövdingarnas skrivelser,
i Uppsala Universitets Bibliotek P. A. Säves samlingar samt i Kungl.
Biblioteket Jöran Wallin s Analecta.
Den tryckta litteratur, som behandlat Gotlands handel och sjöfart under
1600-talet, är ganska begränsad. Holger Rosman har i en uppsats i
Rig 1930 betitlad »Gotlands handelsförbindelser på 1600-talet» skisserat
totalutvecklingen, medan Leif Dannert och K. G. Kellgren senare nyanserat
Rosmans skildring för de speciella tider de behandlat, den förre 1645
-1654 (Skrifter utgivna av Humanistiska föreningen vid Stockholms
högskola 1939) och den senare 1690-1720 (gradualavhandling 1942).
Den äldre och nyare litteratur, som behandlat gotländska 1600-talsförhållanden,
har förf. även begagnat. Främst må då nämnas rektor
R. Steffens arbeten »Personer och händelser i den gotländska kalkindustriens
historia» (1940) och »Visby hamns historia» (1942). Från senare
delen av 1800-talet finns även tre mindre avhandlingar att tillgå av
A. Gahne, C. J..H. Gerle och G. Lindström, som finnas upptagna i Molers
Gotlands-biografi. Vidare kan nämnas C. J. Bergmans och R. Björkegrens
arbeten »Danmarks sista affär på Gotland 1676-1679» resp. »När Gotland
var danskt lydland». Förf. har vidare haft tillgång till en otryckt
uppsats i Visby Arkivdepå av H. Beer behandlande Gotland under Jacob
Momma-Renstiernas arrende 1667-1674. H. Hammargrens bok »Gotland»
(1939) innehåller även värdefulla sammanställningar i hithörande
frågor. Till sist kan nämnas att publikationen Gotländskt arkiv och den
lokala pressen ofta innehåller artiklar av historiskt och konsthistoriskt
skolade författare, som jämväl skänka belysning åt öns hushållning.
Den allmänna svenska ekonomisk-historiska och handels-historiska litteraturen
har även genomgåtts. Av det förra slaget har särskilt Eli F.
Heckschers rika litteraturproduktion begagnats, både dett allmänt översiktliga
»Sveriges ekonomiska historia sedan Gustav Vasa 1: 1-2» och
»Svenskt arbete och liv» m. fl. samt den speciella som sysslat med sjöfartsspörsmål
såsom »Den svenska handelssjöfartens ekonomiska historia
sedan Gustaf Vasa» och »öresundstullräkenskaperna och deras behandling»
(Hist. Tidskr. 1942). Av det senare slaget kan nämnas E. Ekegård,
»Studier i svensk handelspolitik under den tidigare frihetstiden» (1924),
L Lind, »Göteborgs handel och sjöfart 1637-1920» (1923), H. G. F.
Sundberg, »Den svenska stapelstadsrätten» (1927) samt H. Fahlborgs