maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

timt förbunden egen hushållning (självhushållning, naturahushållning)>>,
torde något få modifieras. Begreppen egenhushållning och naturahushållning
äro ej heller fullt liktydiga. Även om jordbruket dominerade hU3hållningen,
var varuutbytet i varje fall av vital betydelse, ty helt visst
skulle en »avspärrning» på 1600-talet haft avgjort svårare verkningar på
det ekonomiska livet än en dylik på våra dagars Gotland, detta alldeles
oavsett lagerhållningen. Autarki var förmodligen något alldeles främmande
för 1600-talsguten, härom vittnar ju även den överdrivna uppskattningen
av handelns betydelse. Den faktiska utvecklingen har även
jämsides med det gotländska jordbrukets framåtskridande och dess växande
överskottsproduktion gått mot ett ständigt minskat beroende av
varuutbytet (importen) i livsmedelsförsörjningshänseende.
Gotlands varuutbytes karaktär, dess sammansättning och kvantitet
skulle följaktligen som indikator för öns ekonomiska liv, dess hushållning
under åren 1654-1689 sammanfattningsvis visa följande:
1) utpräglad förrådshushållning,
2) jordbrukets centrala roll, trots dess låga standard,
3) varuutbytets expansiva karaktär,
4) god varutillförsel från de länder, som mottogo gotländska varor,
5) jämförelsevis hög och i varje fall stigande levnadsstandard.
Denna »teori», att varuutbytet belyser strukturella drag i ett samhälles
ekonomiska tillstånd och utveckling, torde betraktas som en arbetshypotes
vid utforskandet av Gotlands ekonomiska historia, med sin speciella, geografiskt
slutna försörjningsenhet. Något bärande kriterium på riktigheten
i denna hypotes står ej att finna för åren 1654-1689, då den uppfattning,
vartill denna leder, står i bjärt kontrast till den av historikerna
länge allmänt vedertagna. I fråga om den följande tiden, 1690-1720,
har den dock i vissa avseenden (vad beträffar levnadsstandarden) styrkts
av K. G. Kellgrens gradualavhandling med dess genomgripande analys av
det gotländska näringslivet. Huruvida arbetshypotesen har något värde
vid bedömningen av den ekonomiska strukturen hos andra försörjningsenheter
är alldeles beroende på antalet variabler i den inhemska produktionen.
I praktiken torde dock andra och vida säkrare bedömningsgrunder
erbjuda sig. Ganska unikt torde nämligen vara, att som för Gotland
1654-1689 tull j ournalerna är det hart när enda statistiska källmaterial,
som tillåter kvantitativa uppskattningar av ekonomiska företeelser. Tulljournalerna
voro ju annars, åtminstone i Sverige, omtyckta förladdningar.
75