maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

egeringen b.ävdade principer. Medan en oundviklig smuggling florerade
avlätos så åtskilliga skrivelser till den svenska regeringen uttryckande
missnöje över inskränkningarna i den fria seglationen först av den gotländska
allmogen, sedermera även av Visby stads borgare. Efter diverse
ändringar fann sig regeringen föranlåten att förklara seglationen fri den
22 nov. 1649, vilket innebar att alla lanthamnar öppnades för utförsel
av tunga varor. I realiteten var ju därmed allan rättfärdighet uppfylld,
men kvar av striden och en följd aven del andra ekonomiska förordningar
var en allmän misstämning, som är ett genomgående drag under
hela perioden 1654-1689. En mångfald mer eller mindre officiella skrivelser
jämte övriga historiska dokument från denna tid betona därför
särskilt starkt dels Gotlands ekonomiskt svaga ställning, dels betydelsen
av Gotlands handel. I båda dessa fallen har ofta forskningen anammat
1600-talsgutens egen syn på sin tillvaro och sitt samhälle. Det har ifrågasatts,
»om icke de första decennierna av den svenska tiden, åren 1645-
1680, varit den av lidande mest bräddade tid, som Gotlands folk någonsin
upplevat» och den merkantila historien har stundom gjorts till föremål
för studier utan angivande av dess betydelse för bedömningen av öns
ekonomiska historia som helhet betraktad. En naturlig följd av det senare
har blivit en alldeles oproportionerlig uppfattning av Gotlands näringsliv
vid denna tid, i det att handelns betydelse överdrivits på bekostnad
av jordbrukets. Man har vid förklarandet av ett realekonomiskt
sammanhang följt en idehistorisk linje, där hänsyn tagits främst till
tradition och merkantilistiska ideer. Vad den förra frågan angår, om
Gotlands verkliga ekonomiska läge, kan densamma ej definitivt besvaras
förrän efter en allsidig analys av den gotländska hushållningen, men redan
ett studium i det till synes begränsade område, som varuutbytet utgör,
torde tillåta vissa slutsatser om den faktiska helhetsutvecklingen.
Den gotländska hushållningens karaktär under åren 1654-1689 erbjuder
vissa likheter med den svenska 100 år tidigare, i det att förrådshushållningen
är det kanske mest påfallande draget. En normalimport
av 1,470 t:r salt, stora importsiffror för humle, malt och främmande
drycker äro därvid upplysande. Ä ven fiskens stora roll i kosthållet var
en faktor, S9m bidrog till konservatismen i den gotländska livsmedelsförsörjningen.
Om konservatism sålunda var utmärkande för den gotländska
kosthållningen vid denna tid och därmed även kom att prägla det gotländska
jordbruket, företedde dock kalk- och trävaruexporten starkt
expansiva drag under denna epok. Att detta vid oförändrade importtull-
73