maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...
maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...
maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Om den i våra dagar allt dominerande faktorn i Gotlands varuutbyte,<br />
nämligen handeln med det svenska fastlandet och hur denna gestaltade<br />
sig på 1600-talet har den tryckta litteraturen knapphändiga uppgifter.<br />
Det uppges endast, att den svenska regeringens strävan att öka förbindelserna<br />
i ekonomiskt avseende mellan ön och det svenska moderlandet<br />
genom livligare sjöfart icke krönts med framgång. Som bevis härför<br />
nämnes bl. a. att 1685 voro endast 12 fartyg destinerade från Gotland<br />
till Stockholm, medan 98 fartyg avgingo till Köpenhamn. Vanskligheterna<br />
i att bedöma företeelserna generellt efter ett för ringa källmaterial<br />
framgå dock, om man nämner, att redan 1663 avgingo 72 fartyg till<br />
Sverige, därav 51 till Stockholm. Endast en stad kan uppvisa större antal<br />
dit destinerade fartyg än Stockholm, nämligen Danzig med sina 75 fartyg.<br />
Köpenhamn mottog endast 27 av de 361 fartygen, som lämnade<br />
Gotland detta år.<br />
Den till det svenska fastlandet destinerade fraktfarten redovisas i tulljournalerna<br />
på tre olika sätt. Vissa år, på 1680-talet återfinner man den<br />
i särskilda förteckningar upptagande endast den inrikes sjöfarten, andra<br />
år åter redovisas den tillsammans med den utrikes, varvid den vissa år<br />
erhållit löpande nummer andra icke. En viss inkonsekvens kan även för<br />
enstaka år konstateras, i det att man än givit löpande nummer än icke.<br />
Konsekvent, med få undantag, har man däremot underlåtit att uppge<br />
lästetal för denna trafik, varför enl. min mening en analys av varuutbytets<br />
omfång gjort sig än mer nödvändig. För kalken ha siffror redan<br />
lämnats i föregående kapitel, och i övrigt bestod utförseln av livsmedel,<br />
levande kreatur, smärre ved- och virkespartier samt vadmal. Vissa varuslag<br />
kunna dessutom förekomma i såväl import- somexportstatistiken till<br />
obetydliga kvantiteter såsom bl. a. fisk.<br />
Varutillförseln från det svenska fastlandet till Gotland har icke varit<br />
föremål för kvantitativa beräkningar, men »det allmänna intrycket» är<br />
att denna varit av alldeles underordnad betydelse mot importen från<br />
Liibeck och andra utländska furnissörer av varor för det gotländska<br />
hushållet.<br />
Det anges redan i inledningen av avsikten med föreliggande arbete icke<br />
är att giva en fullständig bild av det gotländska varuutbytet 1654-<br />
1689. Varuutbytets totala utveckling har därför ej heller ansetts böra<br />
89
Change language